Det låter som att du tänker helt rätt. Han är i en känslig ålder och då kan de glömma allt de lärt sig tidigare, så bra att du backar och börjar om. Ibland kan man behöva pröva lite olika knäppa saker. För min egen hund har det fungerat bra att ha en viss rutin. Först lång promenad med mycket träning så hon är trött och nöjd, sen får hon en riktigt god tuggpinne eller grisöra eller liknande och jag MÅSTE ha med min shoppingkasse ut (hon vet att om jag tar med den ska jag bara handla och kommer snart). Om jag avviker från rutinen blir hon orolig direkt. Ytterligare som hjälpt har varit att hon kan se genom fönstret att jag går iväg, och sen faktiskt att jag skaffade katt. På så vis är hon ju aldrig riktigt ensamn. 

Andra saker som funkar för andra, kan vara lugnande kosttillskott, adaptil, att begränsa området hunden får vara på när den är ensam till ett rum, eller lägga en tröja eller liknande som luktar matte/husse vid dörren eller i bädden där hunden brukar ligga när den är ensam. 

Men, med detta sagt, så har du en hund av sällskapsras. Det är meningen och sitter djupt rotat att de ska vara nära sina ägare, så det kan mycket väl vara så att du har en hund som inte går att lämna ensam. Alla hundar klarar inte av det, tyvärr.