Besök rasklubben och läs där --> http://www.skooi.dinstudio.se/

Kan inte så jättemycket om rasen, men de Kooikrar jag sett/mött har varit lite skälliga/och eller osäkra på nya människor och hundar men annars verkar det vara en rätt så trevlig ras, duktiga agilityhundar också, har sett en del riktigt bra Kooikers i de högsta klasserna.

jag har en kooikerhondje kille på 3 år :)

Vad fin :) då har jag lite frågor till dig ;) har du någonsin haft problem med att han har rymmt/varit osäker? för alla som har pratat om kooikern jag har mött har sagt att dom är jätteosäkra och rymningsbenägna, men de kooikrar jag mött har varit hur snälla och fina som helst, bara en jag mött har varit nervös/osäker, men han blev misshandlad som valp...

En kompis blogg http://nathaslillafina.blogg.se/

Hon har nog fått kämpa en del med honom, vill tex inte bli hanterad av främmande osv (vilket även den andra kooikerägaren jag känner fått kämpa med) men han verkar annars vara en rolig hund att jobba med.

ingen av dom jag känner som har kooiker har varit rymnings benägna inte heller min kille, dom är väldigt trogna sina ägare :)

Dock kan jag säga att man får kämpa för att få en fin kooiker, det är en väldigt osäker ras, som är reserverade och kan vara ''nafsiga'' eller hur jag nu ska beskriva det. har en kompis som har 2 kooikrar som båda två av dom har nafsat folk för att dom är så osäkra, min hund har själv aldrig gjort det. Men han har morrat en massa och visat tänderna en hel del.
Det har tagit mig snart 4 år att få den fina hunden jag har idag, dock har jag varit osäker många gånger speciellt när han var kring 1-2 år om det verkligen var rätt rasval. ( var jätte jobbiga år för mig )

Dock har jag idag en helt under bar hund som är lätt att ha med sig och hantera, har han alltid lös. och han har aldrig i hela sitt liv försökt rymma, han älskar att mysa och pussas =) jag anser det inte som en bra första hund kanske. Det krävs så sjukt mycket träning för att få en säker kooiker.

Jag har tre kooiker hemma och har fött upp några kullar. Jag har haft förmånen att få träffa väldigt många kooikrar.

Det är inte världens lättaste hund att ha att göra med. Det krävs träning och ett säkert och tryggt ledarskap för att få en väl fungerande kooiker. Om man tycker att det är värt det är väl individuellt antar jag men för mig har det varit värt det.

Jag tycker inte (så här i efterhand) att mina hundar har varit så extremt jobbiga. De har en ganska stor integritet och accepterar inte hur mycket som helst. Blir det för mycket säger de ifrån. De är väldigt signalkänsliga vilket gör att de ibland uppfattar saker som vi människor inte uppfattar och därmed drar vi kanske slutsatsen att de gör något helt oprovocerat. Om en hund gör utfall är det inte oprovocerat men provokationen kanske är för liten för vad vi accepterar. Då är det träning och tydliga regler som gäller. Om man är uppmärksam lär man sig vad som triggar ens hund och man kan förhindra att situationer blir fel.

Det är en del vakt i kooiker också vilket gör att när de tex sitter i sina burar kan de morra på folk eller andra hundar som kommer för nära. Det behöver inte betyda att hunden är aggressiv. Tar man ut hunden ur buren kan de mycket väl hälsa gladeligen på den de nyss morrat på.

Jag är ute väldigt mycket med mina hundar i olika sammanhang, utställning, agilitytävlingar, träningshelger mm mm. Detta gör att de fått vänja sig vid folk och andra hundar. Eftersom jag har tre hundar kan jag inte acceptera att de drar och beter sig. De har kravet på sig att gå ordentligt och att inte göra utfall mm. De får veta om de gör fel. Det är viktigt att man tydligt talar om vad som gäller utan att trycka ner hunden.

Jag kan skriva extremt mycket mer om kooikern men jag tror jag håller där.

Summa summarum tycker jag att det arbete man får lägga ner på sin kooiker är mödan värd.