vad ska du med den till liksom? Vilket värde tillför den?

Sure, skoj för stunden, men det är en fylla också om det skulle knipa

Resan kommer att bli ett minne för livet. När jag var några år yngre än du är nu åkte jag med min dåvarande fästman och hans familj till USA på 6 veckor. Det var ganska dyrt men en fanastisk resa. Nu har det gått mer än 30 år och jag minns fortfarande resan i detalj. Alla fantastiska saker vi såg och upplevde.

Hund, det kan du skaffa sen. Du har ju redan två hundar så det är ju inte som om du var hundlös.

Alltså, du får båda sakerna bara en i taget!

Och så en sak till som jag glömde skriva: Lärde mig en gång av en klok person att du ångrar aldrig det du gjort, bara det du inte gjort. Reser du inte kommer du att ångra dig. Reser du betyder det bara att du skjuter på hundköpet.

Jag skulle resa. Du har ju redan hundar,   Resan kanske aldrig kommer igen

Lycka till i ditt val

självklart väljer jag hund.

Ha kul ett litet tag eller ha kul i 10-15år.

och skulle nog resonerat så att en hund gör mer nytta än en resa, på lång sikt. En hund känns på något sätt mer värdefullt än en resa och har man länge velat ha en hund som är perfekt, skulle jag inte orka vänta några år till (vilket är en lång tid).

Så tänker jag nu när jag sparar till min perfekta hund, sån jag velat ha i en evighet och äntligen har möjlighet.

även om den bara vara en vecka eller två blir det kanske ett livslångt minne, något du önskar att du gjort om du väljer bort den möjligheten. Sen hade jag valt en hund, efter.

men det beror ju på hur man är som person. Min dröm har alltid varit att få åka till Australien och dyker den möjligheten upp så tar jag den, framför en hund.

så ska du göra det innan du skaffar hund, även om du såklart kan åka iväg en vecka och lämna hund på pensionat om du vill resa medan du har hund.

Jag har aldrig gillat att resa, och skulle välja en hund, alla gånger, framför resande.

Långa resor mellan 6-12 månader. Det är kul och det är minnen. Jag hade nog inte varit den person jag är idag, nöjd med min tillvaro, om jag inte gjort dom. Men jag har å andra sidan varit en ganska så rastlös stjäl också.

Jag hade nog rest, men det är som sagt jag. Hund har jag ju skaffat igen efter att jag varit ute och flängt. Men som sagt, jag visste nog redan då att det var rätt och att jag behövde få göra det.

Men det har aldrig varit riktigt lätt att komma tillbaka. Jag har känt mig tom och fått "börja om från noll" om och om igen, som om allt man hade hunnit bygga upp hemma innan man åkte var borta. Man är utan ett jobb, jag var utan en riktig utbildning och jag hade inte ngt av värde direkt. Ingen lägenhet och ingen körkort/bil. Folk här hemma hade fasta jobb, stabila förhållanden. Vissa tom gift sig och skaffat barn etc. De kanske inte var lyckliga, vad vet jag. Men de hade iaf utvecklat sig och sitt. Till slut blev det viktigt även för mig, och nu är jag nöjd med det.

Vad känner du? Innerst inne?

Jag kunde ha skrivit varje ord av det du skrivit.

Jag känner varje gång jag har varit ute att jag har svårt att komma till ro, det tar ett tag innan jag hittat "tillbaka" till vardagen igen. Samtidigt är en resa något som jag ser fram emot väldigt länge innan och det är alltid roligt när man är iväg.

Jag är också ganska rastlös och har väl aldrig riktigt känt mig hemma någonstans.
Kanske är det bäst att börja med resan ändå, hunden får i så fall dröja ca två-tre år men jag har ju dom andra så länge.

Tack för ditt svar.