4 maj 2013 av Lunata i övriga hundfrågor (18 svar)
Nyligen hemkomna från ett lyckat MH.
Måste bara dela med mig av glädjen av att äntligen ha fått känd mentalstatus på min sibbe. Hon skötte de olika momenten jättebra. Det var väldigt intressant att få höra beskrivarnas tankar och åsikter. fanns inte minsta uns av kvarstående rädslor någonstans. Hon var så oerhört lugn och cool.
Har varit så oerhört nervös inför detta. Men med handen på hjärtat, det gick riktigt bra.
Som medlem kan du här läsa lite kort info om Lunata och gå vidare till medlemsprofilen.
Det var oerhört skönt efteråt när man kände att allt släppte. Men med tanke på värmen är jag tacksam att vi fick gå ut först. När man sen såg bruksschäfrarna gå ut och hantera skrämselmomenten på liknande sätt, men med kvarstående rädslor. Då kände jag mig ännu mer nöjd med min lilla husky-busky. Men ett moment som jag inte hade gissat fel på, det var ju jakten. Det var svårt att ens hålla henne när hon fick se trasan. hade jag inte varit beredd, hade jag flugit efter som en vante.
Förstår hur du känner dig, jag var också grymt nervös inför Kingstons MH. Gick det som du tänkte dig, eller blev du förvånad över hennes reaktioner? :)
Fniss jakten ja, Kalla stack som en skållad råtta första gången, andra gången sket hon fullständigt i det, hon visste ju att det inte var någonting riktigt!
Däremot var hon inte så lätt att kalla in efter första leken, sambon fick jobba som en gnu, till alla åskådarnas förtjusning!
Det kan jag förstå. Visste sen tidigare att Luna troligtvis skulle springa runt som en idiot såfort hon kom lös. Hon hittade mer spännande saker i ett utrymme under klubbstugan och gick runt där och sökte.
Kanonen den for hon ju efter. Andra gången försökte hon även släpa mig över markeringen. Hade det varit ritkigt kaninskinn på den, hade hon antagligen sprungit med mig hängande efter.
Grattis! Förstår hur du känner dig, jag var också grymt nervös inför Kingstons MH. Gick det som du tänkte dig, eller blev du förvånad över hennes reaktioner? :)
Det gick väl ungefär som jag hade tänkt.
Hade dock hoppats på att hon visat kamptrasan lite mer intresse. men jag visste sen innan att hon ogillar sådana. Har försökt leka med sådana sen hon var valp. Hon vill kampa med sånt som är lite mjukare. Sen är ju inte huskyn känd för att ens vilja ta kontakt med främlingar, ännu mindre leka med dem. Så den delen gjorde hon så bra som man hade förväntat sig.
Jakten var ju klockren. Inget snack om saken. Hon släpade nästan iväg med mig.
De tre långa minuterna, ja där var hon precis som jag hade hoppats. passiv, satt lugnt ned. Men höll koll.
Avståndsleken var inte intressant. Efter hon kollad in figuren, så sprang hon ut i skogen för att hitta något roligare. Letade upp lådan där de gömt rekvisita.
Dumpe, där var hon jätteduktig. Hukade sig bara och gick sen själv direkt fram och undersökte den. Här trodde jag att hon skulle vara lite mer försiktig. Eller rent utav bli lite arg. Inga kvarstående rädslor öht.
Skrammlet, där reagerade hon tyvärr inte riktigt som jag hade hoppats. Utan var mer intresserad av att svalka sig. Men hon undersökte det direkt när jag satte mig ned. Inga kvarstående rädslor.
Spökena, där reagerade hon också lite oväntat. Hade förväntat mig lite boffande, för så har hon reagerat annars på vitklädda människor. Men hon uppmärksammade dem direkt. Höll koll på dem. och när hon sen hade fått in vittring, var de inte så intressanta. Men när jag gick fram så kom hon och kollade läget.
leken var ju som innan. Det är kul att springa efter trasan när den kastas. Annars är den skittrist. Hade gärna önskat en etta på skottet, men vi nöjer oss med en tvåa. Hon ville inte leka och kampa utan stod mest passiv under alla skotten.
Även att vi gick ut allra först så hade vi värmen mot oss. Fy tusan vad hon led.
Den muntliga kritiken blev "väldigt nyfiken och oerhört säker ihop med matte. Go tik, med väldigt trevligt psyke. Vill hålla stenkoll på omgivningen, men är det sen inget farligt går hon hellre och gör annat. Arbetar bra ihop"