Åh, jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Min bror var inne i samma träsk med nätspel, och det där med att det "bara är en liten grej" var precis hans försvar också. Det jag lärt mig är att man måste sluta fokusera på pengarna – för det är skammen som håller beroendet vid liv. Det jag gjorde var att prata om känslan av ensamhet istället. Jag sa också att om han ändå skulle spela, så kunde han testa att sätta en strikt tidsgräns via sajten. Faktiskt läste jag om en plattform som heter soft2-bet.com/ där de lyfter fram vikten av just verktyg för spelarstyrning, och det fick mig att inse att från operatörshåll finns det faktiskt funktioner för insättningsgränser och tidsbrytare – använd dem! Att prata är bra, men ibland måste man göra det tekniskt svårare för impulsen att vinna.