Jag har två hanar, ingen är kastrerad. Dom bråkar inte och har aldrig gjort det. Idag fyller den äldste 12 år och den yngsta blir 10 år nästa vecka.
Det är ändå så tydligt att den äldste bestämmer. Utan att vara elak eller ens bestämd. Den yngre backar när det gäller allt utom det som är ätbart. När han ätit färdigt går han, om inte jag hejdar honom, till kompisens matskål och fortsätter att äta där. Den äldste backar då undan och låter honom äta.
Trots åldern så leker dom ganska mycket fortfarande och det kan gå riktigt hett till men ingen får något bett eller andra skador. Alla sådana lekar sker utomhus. Inne är dom som snälla gosiga kaniner båda två. Eller så busar dom lite försiktigt en kortare stund.

Skönt att höra! Tack för svaret.

Den äldsta styr allt, förutom det med mat. Roligt! Tji fick Cesar Millan och alla andra teorier om att en hund alltid är dominant!

jag har som mest haft tre okastrerade hanar samtidigt och utan problem tagit med dem till min mammas fem okastrerade hanhundar :). Vi har även haft löptikar närvarande utan bråk.
Klart det alltid finns personligheter som buffar mer än andra men man känner ju sina hundar bäst och generellt skulle jag säga att det blir vad man gör det till :).

8 okastrerade hundar utan bråk Hoppas min tur är lika stor!

Har tre okastrerade hanar, varav 2 grandisar och en retriever. Retrievern, nu 3 år, först in i huset. När han var 1,5 år kom grandis 1, då 8 månader. Inga slagsmål lr liknande. Ett halvår senare kom grandis 2, då 3,5 år. Retrievern och grandis 2 hamnade i ett första slagsmål över en resurs. Jag tar på mig det, för jag var inte beredd. Efter detta skedde 2 mindre sammandrabbningar. Sedan dess har dessa stor respekt för varandra (och jag ser till att aldrig ha nån resurs framme som de kan bråka om). Retrievern är den av de 3 som bestämmer. När grandis 1 fyllde 2 år blev han könsmogen.. Han började då utmana retrievern, som svarade. Ett par mindre sammandrabbningar, sedan lärde jag mig se de små tecknen på grandis 1 så jag kunde tillrättavisa honom innan nåt hände. Efter en dryg månad släppte detta. Dock måste man alltid vara på sin vakt första kvarten när de träffar varandra, efter att de varit isär en stund. Retrievern verkar känna behov av att påminna grandisarna om att det faktiskt är han som bestämmer. Det släpper ganska snart och sen är allt som vanligt.