Så här tänker jag:
De flesta korrigerar nog sina hundar någon gång, sedan HUR man gör det beror på situation och hund. Jag försöker se till att jag gör det enkelt för min hund att göra rätt och ställa rättvisa krav på vad hon ska klara av. Bedömer jag det som att hon har alla förutsättningar för att göra rätt men ändå inte gör det, då korrigerar jag. Korrigeringen kan vara allt från ett lite dovare "Duuu", en harkling, en liten knuff med knät, till att ryta i ordentligt och ta henne i skägget och klart tala om att det där, det gör du inte. Min hund tar inte illa vid sig och blir inte låg, hon klarar av de korrigeringar hon får utan att det sänker henne, ibland lite väl bra...
Under inlärning försöker jag låta bli att korrigera, utan vi gör om och försöker göra rätt istället. Det är mycket roligare att betona det positiva än att korrigera det negativa tycker jag:)
Att lägga ner en hund, det är sällan det ska behövas skulle jag tro, möjligtvis som akutavbrott, men inte som korrigering.
tack för svaret! Förstår det som att mycket är individuellt från hund till hund, hur mycket man faktisk VET att hunden klarar av, om den testar eller inte förstår.