... har ett närmast omättligt behov av fysisk aktivitet, vilket kan bli ett bekymmer om de (eller ägarna) blir skadade eller sjuka så att motionsbehovet inte kan tillgodoses fullt ut.

Min omplacering var underbar med alla barn, valpar och tikar, men reserverad mot vuxna - framförallt män och gillade inte jämngamla, jämnstora hanar i grannskapet. Jagade gärna katter, men var snäll när han kom ifatt dem. Supersnabb, outtröttlig löpare. :)

Han var vaktig och hade svårt att vara själv, ville helst sitta i någons knä och fällde enorma mängder stickiga, vita hårstrån - särskilt hos veterinären, som vi besökte OFTA främst p g a allergi, öroninflammationer, urinvägsbesvär mm. :(

Oerhört personlig, kärleksfull och djupt saknad hund, men vi valde att inte skaffa någon mer Dalmatiner när han dog 13 år gammal.

Hoppas du inte blev avskräckt. ;)

Jag har hört att dalmantiner inte är en så "lätt" hund. Dom kräver mycket aktivering osv... R.R. är ju en vakthund men dom jag träffat har varit trevliga, lite resverade, inte så brydd i folk och hundar dom inte känner.....men det är ju bara skönt tycker jag :P Tror dom kräver ganska mycket också. ( gör ju iof alla hundar, mer eller mindre dock ).

Svågerns familj har en dalmatinertik som vi passar ganska ofta och känner väl. Hon är byggt som en bulldozer och orde nog vara ganska bra på att dra skulle jag tro. Otroligt matglad vilket gör henne lättränad men också ganska odräglig. Hon är rejält vaktig, har inte så stor leklust och är en buffel skulle man kunna säga. Vill hon ha något som en annan hund har eller om hon vill fram då tar hon sig fram till vad det nu är. Inte alls aggressivt, hon bara använder sin storlek.

Hon fäller kopiösa mängder hårda, vita hår som man aldrig blir av med, de sticks.

Hon behöver ett visst mått av mental stimulans men är ingen arbetsmaskin. Fysisk motion upplever jag som viktigare då hon, och många andra dalmatinrar, äter som galningar. Allt. Även äckel.

Ganska lätthanterlig om man känner henne, är gärna polis bland andra hundar. Den här dalmatinern har problem med svamp i öron och på tassarna som är svårt att få bukt med. Eftersom det är en ganska stor och tung ras gäller det att ha koll på ledstatusen. Alla seriösa dalmatineruppfödare hörseltestar sina valpar, då det finns dövhet i rasen.

Deta är ju bara ett exemplar, men vissa av dragen är nog rasbundna skulle jag tro.

Ja det låter likt en dalmantiner, dom jag träffat har varit ganska buffliga och bestämmande, lite knepiga kan jag tycka dom är/verkar. Men alla hundar kan ju bli det om den är understimulerad/aktiverad och inte uppfostras...hade en kompis som har en blandning som det var dalmantiner i, hon blev aldrig trött, hon var ganska odräglig i koppel och matten är väldigt duktig på att aktivera och träna henne men det hjälper som inte. Hon var ganska bestämmande, polis bland andra hundar osv... var hundvakt åt henne en gång och det var som att vara ute och gå med en enda stor muskel typ :P Och hur mycket energi som helst! Jag aktiverar och motionerar mina hundar mycket men denna hund blev då aldrig trött.

Av det jag läser om Dalmatiner gör mig inte så vidare intresserad av att ta reda på mer 

Hur är då RR?

här --> http://vovve.net/Raser/last_opinions.asp 

http://vovve.net/Raser/Rhodesian-Ridgeback/omdomen.asp
http://vovve.net/Raser/Dalmatiner/omdomen.asp

Lite snabbt att avfärda en ras på ett par exemplar tycker jag. Kolla med rasklubben, se till att träffa några hundar och bilda dig en egen uppfattning. Även om jag har beskrivit på ett visst sätt nedan så betyder ju inte det att du hade tyckt likadant om samma hund.

Nu är det i och för sig några år sedan jag var i "Ridgebacksvängen" men SÅ mycket har väl inte rasen ändrats på den tiden antar jag...
En ridgeback är en mycket speciell och lite "egen" hund, otroligt charmig men är man ute efter en hund som följer ens minsta vink så är man fel ute!
RR är livliga men coola på samma gång, de har till exempel inte samma snabba reflexer som en belgare (för att ta en annan ras som jag levt med) men är absolut inte sävliga, de har liksom bara lite mer koll på sig.
Världens snabbaste ras på längre sträckor vilket säger en del om deras motionsbehov. Inte för att de måste ha EXTREM aktivering men aktiveringskravet är rätt stort, både fysiskt och mentalt.
Problemet är att en RR inte alltid tycker att det DU vill är så roligt, varför springa med hästen på en ridtur när man kan jaga rådjur och varför träna lydnad när man kan låta bli?
Grenar där hunden får jobba mer självständigt som sök, spår och uppletande brukar uppskattas mer än petimetergrenar som lydnad (min hund förstod absolut inte det där med att sitta rakt, "vadå, jag sitter ju, räcker inte det??").
Traggelfaktorn är låg även med bra belöningar om man säger så. Det finns både SeLCH och SeBCH inom rasen men de är ganska få och jag vågar inte svara på hur många grå hår de gett sin förare på vägen dit...
De "ska" vara något reserverade, tyvärr slår det på en del över i ren rädsla när det gäller den sociala biten och det är INTE vare sig önskvärt eller rastypiskt. Dessvärre försvarar en del det med att "ja, de ska ju vara reserverade" och inser inte skillnaden mellan ointresserad och rädd.Man får räkna med ett täcke på utomhus på vintern och att ha hunden i sängen - min skulle aldrig i livet fått för sig att ligga på ett kallt, hårt golv, då stod hon hellre upp!
Jaktlust har de, det är ju en jakthund. Om man betänker att de i grupp skall våga ställa ett lejon (dock inte döda det!) så inser man att de inte är några mesar. Skärpan ihop med en del rädslor som tyvärr smugit sig på gör att en mentalt kass RR är riktigt jobbig att leva med.
Å andra sidan är en BRA ridgeback en mycket trevlig kompis som kan gå genom eld och vatten för dig - på sina villkor.

Jag har två stycken RR och Lonas beskrivning stämmer bra med min upplevelse. Jaktlusten varierar rätt mycket efter gener, eftersom det är en lite mindre motiverbar ras kan även önskad jaktlust påverkas av att de tappar intresset, vilket iofs kan vara skönt om man vill ha en lös och lydig hund.

Min uppfattning är att de är väldigt flockbundna, har hela tiden koll och läser av "ledaren"/ägaren men är inte följsamma som en schäfer eller annan brukshund utan gör saker i sin takt. De är trevliga kompisar som tänker själva och har egna intressen men gärna vill vara där man är ;).

Ingen av de jag har haft har varit vaktiga, ofta kommer de och kollar vem som hälsar på efter en stund men inte mer. Jag har bott både i lägenhet och hus på landet utan grannar men inte haft några problem med mycket vakt. Däremot kan jag skicka ut dem för att kolla vem som kommer och då skäller de :).

De är rätt krävande som unghundar, starka och aktiva, men när de blir vuxna blir de sansade och värdiga.

De kräver snarare mental stimulans än fysisk, men absolut behöver de cykeltur/följa med på ridtur/aktiv promenad varje dag, men inte flera timmars aktivering som vissa bruksraser.

De tröttnar rätt fort på "lekar" och de vanliga sätt som ofta föreslås som aktivering och stärka relationen funkar inte mer än enstaka gånger, typ leka med föremål, agility, kampa, godis etc utan man får bygga sin relation på annat.

Jag tycker det är en väldigt trevlig ras som passar mig perfekt, jag blir stressad av hundar som skäller, gnäller och bara vill vara till lags eller stressat undrar vad de ska göra härnäst ;)

... ser vi rätt många av på hundklubben och de flesta tränar lydnad. De vi har nu är riktigt trevliga, sociala hundar med en god portion arbetslust. Fast en av RR-hanarna kan maska ibland och vara retsamt lättjefull, men han brukar komma igen.

För något år sedan hade vi dock ett par RR (hanar) som var rätt lättretade och aggressiva. De högg efter andra hundar och vi var tvungna att stänga av dem från gruppträning. En avlivades senare efter angrepp på sin ägare. Oönskad mentalitet kan uppträda i alla raser tyvärr även vid den mest omsorgsfulla avelsplanering. Vill du bilda dig en uppfattning om dessa två raser tycker jag att du ska be att få besöka uppfödare och träffa deras hundar, ta kontakt med hundägare som äger hundar av dessa raser osv. Som Kalla skriver: du kan knappast få en vettig uppfattning om en ras baserad på några åsikter på Vovve.