Nu när jag går i hundköpar-tankar har jag intresserat mig en hel del för flatten. Har läst på en del och förstått att det är en väldigt aktiv hund som behöver mycket aktivering fysiskt och mentalt. Det verkar också vara en ras som är väldigt glad och blir lätt uppspelt om något kul händer(självklart beror det på individen också)
Men här var kan man läsa i b la forum där det uppfattas som stirrig och stissig. Min fråga är - Vad menar man med det? Vad innebär att en hund uppfattas som stissig?
Jag vet att flatten ibland kan uppfattas så när den i själva verket är "över glad" men jag undrar är vad hunden gör och som får den att uppfattas så av vissa. :)
skulle jag tro. Retrievern växlar mellan aktiva och passiva moment i apporteringen och om hunden är stissig är den förmodligen inte särskilt bra på att varva ner/vara passiv. Blir då lätt pipig och kan inte vara stilla osv. (Det är min tolkning.) Kan inte heller koncentrera sig ordentligt när den är aktiv. Även i vardagen kan ju detta yttra sig på olika sätt. Man brukar prata om att hundar har högre eller lägre stresströskel - en flat har helt klart lägre stresströskel än en basset, men den har också lägre stresströskel än en labrador eller golden (i allmänhet). Det hör ihop med dess livligare temperament. En hund med ett lugnt temperament reagerar inte så våldsamt när det händer saker i tillvaron. Är hunden livligare i sitt sätt reagerar den starkare på yttre stimuli. Flatten är alltid pigg, men detta käcka humör kan slå över i stress (och vara mindre käckt).
Konkreta exempel på stress kan vara förväntansstress. Min egen är inte så stressad av sig men reagerar med stress när hon förväntar sig att hon ska få bada. Då går hon upp i varv och får fruktansvärt svårt att tänka på något annat än vad som väntar = bad. Det finns hundar som stressar bara ägaren tar fram ryggsäcken (eller kopplet kanske).
Har man en hund som har lätt för att stressa upp sig får man lägga ner mycket jobb på den hanteringen, det är rätt trist. Därför föredrar jag mindre lättstressade hundar - de är betydligt enklare att hantera.
Många hundar skäller när de blir stressade. Ju mer stressade de är, desto mer skäller de och desto omöjligare är det att få tyst på dem. Retrievern som inte använder skallet som ett naturligt uttrycksmedel (likt en vakt- eller vallhund) blir istället gnällig. Inte så bra i retrieversammanhang eftersom jakten kräver en tyst hund.
En Flat som är glad viftar inte bara på svansen - den viftar med HELA kroppen. Ja, de kan upplevas som stissiga eftersom de är "så mycket hund". De vill vara nära, de vill pussas, de vill ha uppmärksamhet och .... ja allt på en gång helst. De vet liksom inte hur väl de vill.
Min hund har behov av att springa lös och att få göra något varje dag. Sedan spelar det inte så stor roll om det är att träna apportering, leta leksak, leta godis inomhus, träna lydnadsmoment o.s.v. Det som tröttar ut henne mest är när hon får jobba med huvudet, gärna göra något nytt.
Hon är väldigt påflugen mot andra hundar, inte dum på något sätt - men framfusig, vilket inte alla köper. Människor är däremot det absolut bästa som finns
Ska man ha Flat bör man ha mycket tålamod och humor, de är clowner. De älskar ALLT och ALLA - lite väl mycket ibland. Den översociala biten kan bli lite jobbig just för att de verkligen ÄLSKAR alla och inser verkligen inte att alla andra inte är intresserade av dem.