Jag har en avelslabrador men har vänner som har jaktlabradorer. Skillnaden vad jag kan se är kroppsform då avelslabbarna är större till och med mycket större. Jag vill också säga att avelslabbarna lugnare över lag iallfall är fallet så med min och de andra jag har mött på. Det är min erfarenhet. Min Charlie har inget jaktintresse överhuvudtaget och är mer en lunkande hund,  

vad det gäller goldens visste jag inte ens att det fanns jaktgolden. 

Alla labradorer som går i avel är väl avelslabradorer oavsett om de är från jaktlinjer eller utställningslinjer?

Undrar jag också... Påhittig stavningskontroll på telefonen??

Om vi pratar labbe då: Dels är det ju en fysisk skillnad - showlabbarna tenderar att vara tyngre och ha mer massa (eller i vissa fall mer fett, om man vill vara elak) medan jaktlabbarna är nättare och mer rörliga. Men den största skillnaden sitter faktiskt i skallen, det är skillnad på en ren showlabbe och en jaktdito.
Gå inte på de som säger att det inte är en arbetsmässig skillnad på show- och jaktlabbe för det är det. Många vill nog gärna tro att en showlabbe funkar lika bra på jaktfälten som en jaktlabbe men likaväl som jaktlabben inte sopar hem priser i utställningsringen så gör inte showlabben det på jakten.
Det är till exempel många år sedan det fanns en dubbelch (jakt- och utställningsch) i rasen.
Om man generaliserar - för undantag finns ju alltid - så har jaktlabbarna mer "energi"/arbetsvilja och jävlar anamma när det kommer till att jobba.
De har mer will to please och ofta har de mer "hela biten" när det gäller apportering: de tycker inte bara om att apportera utan på en bra jaktlabbe sitter det i generna att just hämta, lämna tillbaka, bära med lagom fast grepp, ta alla sorters vilt och så vidare. På showlabbarna brister ofta någon av bitarna även om de brukar tycka att apportering är skoj.
Tyvärr finns det en större andel hundar med framför allt hanhundsaggressivitet bland showlabbarna vilket sannolikt beror på att det avlats mycket på testosteron, man vill ha fram stora, maskulina hanar.
Å andra sidan finns det social osäkerhet hos en del av jaktlabbarna.
Skall man ha en labbe som familjehund och kanske köra lite bruks och lydnad med så passar en showlabbe (från arbetande linjer) aldeles utmärkt medan jaktlabben mer hör hemma just hos jaktfolk eller i alla fall aktivt satsande hundfolk även om de finns på andra ställen också.

Vad jag menar med avelslabrador (inte ett stavfel på telefonen  ) är vad som sagt tidigare en showlabrador. Jag har då alltid hört att det är en avelslabrador jag har. Enligt både kennel han är köpt från men också från andra labbeägare. Men som det kan ju vara helt fel att säga avelslabrador då det är samma hund. Enligt tidigare inlägg kan hanarna ha mer testosteron, detta kan jag märka på min Charlie i omgångar. Han slås aldrig och inte heller går till attack, men nog kan han resa sin stora ragg och morra till lite till andra agressiva hundar. Han är visserligen inte kastrerad. Sen är det där lite en fråga i sig om det beror på att pungkulorna är kvar. 

Man har ju sett skräckexempel på feta labbar och det har iallafall jag tänkt vanligtvis är "avelslabbar", då jaktlabbar är mer aktiva och "tunnare" i kroppen. Men jag kanske har levt i en fantasivärd där avelslabrador inte ens finns, vilket jag blev väldigt förvånad över! Men intressant att höra!

att han är en avelslabrador så kanske dom menar just det; att hunden är lämpad för avel.

Jag har aldrig hört uttrycket i någon annan betydelse än att hunden ingår eller ska ingå i avel.

Hej, jag tycker att du svarat väldigt bra på skillnaderna på jakt resp. standardlabben-show eller tjocklabben som en del kallar de
Dessvärre sant i alltförmånga fall, men inte så de ska se ut/vara .
Jag har själv sett att de kan premieras på på en del utställningar, att de är för tjocka vilket är tråkigt ffa i de unga klasserna då ledproblemen utvecklas som dessvärre om genen finns kan påverkas av hur snabbt de växer och hur tunga de är.
Förut sades det att Jaktlabben inte hade ledproblem vilket i dag i alla fall inte är sant.

Själv stolt ägare till sk tjocklabbe, vilket också  jag kan svara när folk frågar om det är en jaktlabbe jag har, då de svarar men hon är ju inte tjock-nej de föds inte sådana svarar jag då glatt
Och mig passar den typen av labbe  bäst av just de skäl du skrev.