Min 5-åriga dvärgpudeltik vill inte gå längre hemifrån än några hundra meter.
Har jag henne lös sätter hon sig mitt på vägen o komer inte förrän jag har försvunnit ur sikte---o så där håller det på. Har jag henne i koppel stretar hon emot med svansen mellan benen o ser helt olycklig ut.
Hon gillar inget godis ,så det går inte att locka med det. Om vi har sällskap med en annan hund går det bättre o det har också gått lite bättre om vi lämnar vägen o går in i skogen. Men nu har jag fått artros i ett knä o klarar inte längre att gå i terrängen (jag fyller snart 80) o de hundar vi har haft sällskap med har antingen fallit ifrån själva eller så har deras mattar gjort det.
Hon vill gärna vara ute---men inte längre än ett par hundra meter hemifrån. Tyvärr finns det inte så mycket att göra alldeles i närheten.
I somras ville hon helst vara någon liten skogsbacke helt nära . Men nu har skogsbackarna förvandlats till byggarbetsplatser o finns inte längre tillgängliga .
Skulle behöva ett råd om hur jag kan göra promenaderna mer positiva så jag slipper släpa med mig en tydligt olycklig hund.
Ända fram till jag fick problem med knät har vi ju kunnat göra allt det där o vi har varit ute i skogen i många timmar.
Men nu går det inte längre. Hon har en liten boll som jag kastar in i skogen o som hon kan hämta. Men ibland tycker hon att det är roligare att gömma den för mig, helst så oåtkomligt som möjligt. Förut har jag ju kunnat leta efter den o försöka hinna före henne för att ta den----o det älskar hon förstås. Men om jag inte försöker tävla med henne så får den bara ligga där. Vi har förlorat flera bollar på sistone.
Förut hade vi då o då sällskap med andra hundar som hon gillat---men de är alla borta nu. Jag vet att hon saknar dem för om hon får välja själv vart vi ska gå går hon hem till deras olika hus o skäller o väntar o blir besviken när de inte kommer.
Såklart att hon följer med mig när hon är kopplad även om hon stretar emot i början. Men hon har svansen mellan benen o ser olycklig ut ända tills vi går hem. Så fort vi vänt åker svansen upp o hon är en helt annan hund.
Gör hon likadant oavsett håll? Hur länge har det pågått, hon är inte skendräktig?
I början vill hon inte följa med alls men när vi kommer till första korsvägen vill hon gå ner till det område där hennes kompisar bodde.
När de inte är där kan hon fortsätta till något ställe där hon tror att ett av barnbarnen (som hon älskar) kan vara ( vi brukar följa henne dit ibland). Men det verkar som om hon blir mer o mer deppad varje gång hon blir besviken. Och det måste hon ju tyvärr bli eftersom ingen längre finns där hon förväntar sig.....
Tråkigt. Du skriver om byggarbetsplatser i närheten... hon är inte skotträdd så att det är det som stör henne? Finns det ingen hundlekplats i närheten där det finns chans att träffa lämpliga lekkompisar till henne? Äter hon inte godis inomhus heller om du försöker lära henne lite roliga konster? Äter hon inne men inte kan ta emot en godis ute så är det ju tecken på att hon är stressad/rädd. Hundar är ju väldiga vanedjur så tror annars du tänker helt rätt med att skapa förväntningar på nya roliga aktiviteter.. kanske kan du hitta en boll med ett snöre i som ni kan leka med. Börja då med att leka korta stunder inne då hon är sig själv och ta sen med den roliga leken ut. Du kan ju oxå göra uppletandet med ngt från naturen.. tex en kotte som du håller i handen så den får din lukt. Var försiktig med att försöka peppa henne för mycket... det är lätt hänt att man får lite ömkan i rösten och att man ger fel signaler med sitt kroppsspråk så hunden tycker du låter och beteer dig osäkert. Hoppas det löser sig.
Tack för ditt inkännande svar! Jo hon har kanske blivit stressad av allt buller omkring----hon har ju mycket skarpare hörsel än jag. O hon har blivit skotträdd o lite åskrädd, förmodligen för att hon inte känner sig riktigt trygg längre.
Vi har också måst byta sopsystem från små behållare på varje gård till stora metallschabrak som hämtas under buller o bång av jättelastbilar som går längs med en smal gata mellan husen tre ggr i veckan. Jag försöker förstås undvika dem ,men man vet aldrig när de kommer (o hon hör dem förstås var hon än är). Hennes två favoritlekplatser är nu ockuperade av byggen, o det är inte kul.
Hon är inte så intresserad av att leka med andra hundar. Bäst leker hon med barn o tillsammans med dem äter hon godis o vill gärna visa alla sina konster.
Inne tar hon inte alls emot godis utan nöjer sig med beröm. Hon är så smart att det är svårt att hitta utmaningar för henne. När hon väl har lärt sig en sak är den inte rolig längre (utom om det finns något beundrande barn i närheten) Jag har köpt batteridrivna leksaker som man måste trycka på en knapp för att starta. Hon förstod bara efter några minuter hur man stänger av o på o när hon väl provat några ggr är det inte roligt längre. Jag tror faktiskt inte att det är själva leksaken utan hur den fungerar som intresserar henne. Men det var längesen vi lekte med en boll i ett snöre så det ska vi göra i morgon.
Inne leker hon ibland med en boll: hon kastar eller sparkar den upp i luften eller mot en vägg o försöker fånga den----hon lyckas för det mesta o det tycker hon är kul.
Hon älskar att leta efter saker så jag gömmer så gott jag kan. Hon bestämmer själv vad hon vill att jag ska gömma. O så rätt vad det är gömmer hon den o vill att jag ska leta.
När jag läser det jag har skrivit blir jag full i skratt åt mig själv---tala om devot matte....
Kan hon vara skendräktig?
Hon har inte löpt sen i våras så det kan ju vara någon sorts PMS. Grannen räknar med att hans tik ska börja löpa vilken dag som helst o hon bär sig också annorlunda åt.
Förra gången hon löpte var hon också lite annorlunda innan---vet inte om de blir känsligare med åldern.
Om du inte hittar någon orsak till det, kolla henne hos en veterinär så hon inte har ont någonstans.
Jag tycker att hennes beteende påminner om vår skendräktiga tiks, hon vill inte gå hemifrån då, men om du säger att hon inte löpt sedan i våras låter det ju orimligt om hon inte haft ett tyst löp.
Tycker att hon är glad o pigg om hon slipper gå hemifrån. Tänker att tikar kan vara lite knasiga också för löp (jag tror att hon kommer att löpa snart)