Diskutera, läs
Hundforum
Chat
Medlemmar
Hundar
Bloggar
Medlemsbilder
Medlemsfilmer
Jag & mina vänner
Händelser
Statusförändringar
Mina händelser
Min profil
Mina vänner
Mina meddelanden
Annat i Rastplatsen
Hundkalender
Mina tjänster
Hjälp

Antal online:
( gäster)
 
25 augusti 2015 av BushundenL i övriga hundfrågor (15 svar)
Behöver verkligen råd ang. ev. avlivning el, ej...

Så har vi troligen kommit dit där varje hundägare inte vill komma.  Min hund har haft problem med sin rygg i snart 3 år (har skrivit en del här på vovve om det), men med flera olika mediciner och tillskott samt massage så har han ändå kunnat ha ett bra liv om än lite mer stillsamt liv. Jag har varit ytterst noga med att varje dag ska fyllas med både aktivering, minst en viktig uppgift, massor med gos, utflykter, och ja så mycket det går att fylla dagarna med utan att gå långa promenader (det har inte ryggen klarat tyvärr) och min hund har visat så tydligt hur han älskar livet trots ryggproblemen. Så för ca tre veckor sedan upptäckte jag en märklig utväxt/svullnad i nacken, som på bara några veckor har vuxit till mer än dubbel storlek (större än en golfboll nu), och jag har efter veterinärbesök fått veta att det med allra största säkerhet är en tumör, som nu blivit två. Som växer lavinartat fort. Vi ska till veterinären igen, men jag har fått två alternativ som jag måste ta ställning till: 1. Operera min 12 år gamla hund, en stor operation som kommer att bli smärtsam efteråt ett tag. 2. Eller låta honom somna in. De sista 3-4 månaderna har han blivit tröttare, och visat att han har mer ont i sin rygg, och jag har bara av det börjat fundera på att låta honom somna in, men så har han fått dagar, många dagar, då han ändå är någorlunda pigg och visar stor livsglädje igen. Det går i vågor! Men nu när tumörerna har kommit så visar han att han har ont av dem, att de irriterar, så det är inte möjligt att han ska ha det så i längden, utan det ÄR verkligen antingen alternativet operation eller avlivning. Och jag lutar åt avlivning trots att jag inte vet var jag ska få styrkan ifrån, men jag känner att han stadigt blir allt sämre både i sin rygg och allmänt samt nu tumörerna, och mår allt sämre och jag vill inte att han ska lida. Hade han varit helt frisk för övrigt bortsett tumörerna så hade jag opererat honom utan tvekan, men nu med hans rygg som från och till plågar honom trots alla mediciner så nej, jag känner att det ända rätta är att låta honom somna in. MEN, det finns ett stort men, han är så glad, och han visar fortfarande livsglädje, även om han sista veckorna visat att det nu är jobbigt med tumörerna, och även ryggen från och till. Men glädjen finns där, livsviljan finns där, han hänger fortfarande glatt med på promenaderna som max sträcker sig ca 800 m, och han vill alltid hänga med om vi ska iväg (oftast med resultatet att han då har så ont i ryggen på kvällen och dagen efter att han då haltar allvarligt pga smärtan av att ha åkt bil. Dock repar han sig och är på hugget nästnästa dag igen, men han haltar i princip varje dag, om lättare haltande). Han har inte förlorat "blicken" som veterinärerna talar om, utan har livsglädjen kvar, vilket gör detta beslutet så oerhört mycket svårare att ta.  Är det då rätt eller fel att låta honom somna in? Det är en mardröm rakt igenom, och beslutet så outhärdligt svårt att ta (om jag väljer det beslutet), men jag måste ju bestämma mig innan tisdag nästa vecka. Som sagt, jag lutar åt att låta honom somna in, bara tanken på att han ovanpå sitt ryggonda som bara blir sämre vecka för vecka ska behöva ha ont av operationen också, nej det vill jag inte utsätta honom för. Men samtidigt, bara tanken på låta honom somna in får mitt hjärta att brista, vi har inte varit utan varandra en enda dag på 12 år.  Det viktigaste är hur HAN mår, inte hur jag mår i detta. Det är HANS bästa jag vill ska gälla, inte hur jag kommer att må i detta.  Det är så väldigt mycket mindre svårt att se hur ANDRA ska välja att göra med sina hundar i samma situation än vad det är att ta beslutet om sin egen älskade hund och familjemedlem.  Så min fråga till er kloka här på vovve;  hur hade ni gjort? Vilket val hade ni gjort i vår situation?  Vore oerhört tacksam för alla svar då det verkligen hade hjälpt mycket i detta svåra! 


Som medlem kan du här läsa lite kort info om BushundenL och gå vidare till medlemsprofilen.
Svara på detta inlägg
Sida 1 av 2
12

Kalla
Medlem 2010-04-06
#1 25 augusti 2015 av Kalla Det går ju egentligen inte att ge råd...

Det är en jäkla sits att vara i, en som jag tack och lov har sluppit än så länge, MEN: Eftersom jag inte känner hunden och inte har några känslomässiga band till den tänker jag så här: Rent krasst, vad vinner hunden på att få leva vidare? Det ÄR en ganska gammal hund, en hund som har kroniska problem där man kan förvänta sig att smärtorna blir värre. Är det då i hundens intresse att genomgå en stor operation med allt vad konvalescens innebär? Det kanske inte är så rättvist mot en hund som redan har ont i sin vardag.


Det var den krassa biten, jag förstår så väl att det är jättesvårt, men jag undrar lite om du inte redan har bestämt dig egentligen. Du har sett att han blir sämre och det är ju därför du funderar på det här. Prata igenom följderna med veterinären, vad du kan förvänta dig om du väljer att gå igenom med operationen så du kan ta ett så informerat beslut som möjligt. Jag tror att du måste försöka se till vad din hund vinner mest på och efter din beskrivning av hur han mår så börjar han nog ha det rätt tufft...


Men, det är din hund, det är du som känner honom och jag tror nog att det är som allra svårast innan man har tagit det där sista beslutet, han kommer inte att må dåligt av att det är slut, den biten lämnas till oss människor.


Det är jättesvårt och man kan inte ge något annat råd än att du ska se till din hunds bästa, och det tror jag att du redan gör...


Kram!

Svara på detta inlägg

Ruccola
Medlem 2006-07-11
#2 25 augusti 2015 av Ruccola Re: Behöver verkligen råd ang. ev. avlivning ...

Jag hade låtit hunden somna in. Det är ett tungt beslut, jag vet. Ett beslut jag själv tvingats ta många gånger nu. För många, många år sedan, när min första egna hund blev skröplig och tappade livslusten vid nästan tretton års ålder och jag var alldeles tillintetgjord av det som jag inte ville låta ske, sa en klok veterinär till mig att det var ett beslut av kärlek till min hund att låta avsluta hans liv. De orden har följt mig varje gång en hund ska lämna livet och jag hoppas att det  får följa även dig.

Svara på detta inlägg

Ruccola
Medlem 2006-07-11
#3 25 augusti 2015 av Ruccola Tillägg

Självklart låter du hunden leva så länge den visar glädje och vilja att leva. men något stort ingrepp skulle jag inte göra i detta läge. Du märker när hunden fått nog av livet och det - kan jag säga med erfarenhet av många hundar nu - kan faktiskt gå från en dag till en annan.

Svara på detta inlägg

BushundenL
Medlem 2006-03-26
#4 25 augusti 2015 av BushundenL Re: Det går ju egentligen inte att ge råd...
          Det går ju egentligen inte att ge råd...
          

Det är en jäkla sits att vara i, en som jag tack och lov har sluppit än så länge, MEN: Eftersom jag inte känner hunden och inte har några känslomässiga band till den tänker jag så här: Rent krasst, vad vinner hunden på att få leva vidare? Det ÄR en ganska gammal hund, en hund som har kroniska problem där man kan förvänta sig att smärtorna blir värre. Är det då i hundens intresse att genomgå en stor operation med allt vad konvalescens innebär? Det kanske inte är så rättvist mot en hund som redan har ont i sin vardag.


Det var den krassa biten, jag förstår så väl att det är jättesvårt, men jag undrar lite om du inte redan har bestämt dig egentligen. Du har sett att han blir sämre och det är ju därför du funderar på det här. Prata igenom följderna med veterinären, vad du kan förvänta dig om du väljer att gå igenom med operationen så du kan ta ett så informerat beslut som möjligt. Jag tror att du måste försöka se till vad din hund vinner mest på och efter din beskrivning av hur han mår så börjar han nog ha det rätt tufft...


Men, det är din hund, det är du som känner honom och jag tror nog att det är som allra svårast innan man har tagit det där sista beslutet, han kommer inte att må dåligt av att det är slut, den biten lämnas till oss människor.


Det är jättesvårt och man kan inte ge något annat råd än att du ska se till din hunds bästa, och det tror jag att du redan gör...


Kram!

Kalla, varmt TACK för dina tankar kring detta så väldigt svåra beslut! 


Jag känner och tänker ju precis så som du skriver, och det känns skönt att få det bekräftat av någon utomstående som kan detta med hundar. När vi ska till veterinären nästa vecka så ska jag diskutera igenom detta noga med veterinären, när jag fick beskedet när vi var där nu så blev jag så chockad trots att jag innerst inne egentligen visste på ett ungefär vad veterinären skulle säga. 


TACK än en gång för ditt kloka svar, det hjälpte mycket! 

Svara på detta inlägg

Kalla
Medlem 2010-04-06
#5 25 augusti 2015 av Kalla För all del

Jag är glad om jag kunde hjälpa dig få ihop dina tankar så att du känner dig säker i ditt beslut.


Tänker på er.

Svara på detta inlägg

BushundenL
Medlem 2006-03-26
#6 25 augusti 2015 av BushundenL Re: Tillägg
          Tillägg
          

Självklart låter du hunden leva så länge den visar glädje och vilja att leva. men något stort ingrepp skulle jag inte göra i detta läge. Du märker när hunden fått nog av livet och det - kan jag säga med erfarenhet av många hundar nu - kan faktiskt gå från en dag till en annan.

Ruccola, stort TACK för ditt kloka svar! 


Jag tänker ju också så, att han är så gammal nu att han ändå i vilket fall, särskilt med tanke på hans onda rygg, max har ett halvår kvar i livet, och att då utsätta honom för en relativt stor operation bara för att förlänga livet ett halvår, det känns inte rätt mot honom. Jag tänker så, och ändå är det så oerhört svårt därför att han trots smärtorna ändå visar livsglädje. Dock märker jag skillnad i detta dessa sista veckor sedan tumörerna har kommit, han har fortfarande livsglädjen kvar, men den är inte riktigt lika stor pga att tumörerna uppenbart irriterar honom, han är trött och är lite "osynligt" orolig på det sättet att han inte sover lika gott på nätterna sista veckan, och han ler inte lika mycket, såna små saker som andra inte ser men som jag ser och märker skillnad i. Jag har pratat med mina närmaste som känner min hund väl och de ser bara hans glädje och vilja att vara med på allt, de ser inte de små detaljerna som jag ser. Och just deras åsikter som går rakt emot mina gör mig enormt osäker, och smärtan som kommer bara av tanken på att förlora honom förstärker ju osäkerheten. Han är en sådan underbar hund, så klok, ja en riktig drömhund.  Dina rader om att det verkligen är kärlek att låta hunden få somna in och slippa smärtan är så sant ju, hunden slipper lida men vi som blir kvar sörjer länge, länge. Det kändes skönt att läsa för jag brottas med känslan av att det är fel att ta hans liv, grubblar över om jag faktiskt har rätt till det. 


Så det är skönt att få utomståendes åsikter i detta, så än en gång, varmt TACK för att du tog dig tid att svara! 

Svara på detta inlägg

BushundenL
Medlem 2006-03-26
#7 25 augusti 2015 av BushundenL Re: För all del
          För all del
          

Jag är glad om jag kunde hjälpa dig få ihop dina tankar så att du känner dig säker i ditt beslut.


Tänker på er.

Kalla, ja jag är stärkt i mitt beslut även om det är så otroligt tungt och svårt och en del av mig fortfarande tvekar, så vet jag innerst inne att det vore fel mot honom att inte låta honom få somna in nu. Men det ÄR en mardröm just nu, så är det bara. 


TACK för att du tänker på oss! 

Svara på detta inlägg

Hortensia
Medlem 2010-01-18
#8 25 augusti 2015 av Hortensia Beklagar att din vovve är så sjuk...

... att ni måste fatta mardrömsbeslutet om när hans livsvilja och livskvalitet kommer att understiga hans lidande. :(


Trots att man vet att man sannolikt kommer att överleva (och som i mitt fall, redan har överlevt flera av) sina hundar och förnuftsmässigt inser att den dagen kommer, tycks det aldrig bli lättare rent känslomässigt.



Det är en verklig ynnest för våra vovvar att begåvas med ägare som alltid sätter hundens välbefinnande före sitt eget även om det innebär en något kortare tid tillsammans.



 

Svara på detta inlägg

BushundenL
Medlem 2006-03-26
#9 26 augusti 2015 av BushundenL Re: Beklagar att din vovve är så sjuk...

Hortensia, varmt TACK för dina vänliga och kloka ord! 


Ja, vi hundägare måste ju orka ta det outhärdligt svåra beslutet när det är dags, utan tvekan dags. Det är den sista kärlekshandlingen för sin familjemedlem. Det ansvaret tog man ju på sig den dagen man tog hem den lilla pigga valpen. Men det ÄR ett mardrömsbeslut, och det ÄR en mardröm, så oerhört svårt. 

Svara på detta inlägg

Lona
Medlem 2012-01-09
#10 26 augusti 2015 av Lona Re: Behöver verkligen råd ang. ev. avlivning ...

Nu rinner tårarna här, både för er skull men även för min egen. Jag tog bort min ena hund för två veckor sedan, det "lätta" var att jag egentligen inte hade något val, från att ha varit en pigg, glad och sprallig hund så var hon utan minsta chans fem dagar senare.


Så här sitter jag, utan min härliga Skroffa. Det gör ont, det gör förjävla ont, men samtidigt vet jag att HON har det bra nu.  HON lider inte och hundar har inte den livsuppfattning vi har och har således inte ångesttankar och liknande inför döden.


Jag har även en 7-årig labbe som har problem med ryggen. Än är han - för det mesta - pigg och glad, med hjälp av träning, rehab och medicin vid behov, men jag vet att den dagen kommer, förmodligen ganska snart, när han inte kan/vill följa med de andra på längre promenader eller (anpassad) jaktträning längre.


Och ja, då är det dags för honom att få gå vidare. Inte för min skull utan för HANS skull. Han har gjort sig förtjänt av bättre än att inte få vara med på det de andra hundarna gör eller att ha ont. 


Det är en sista - och förmodligen den största - tjänst vi kan göra för våra mest älskade vänner, att låta dem slippa gå igenom de värsta faserna av livet.


Man tror inte att man ska överleva i smärtan och sorgen men till slut så är det de fina minnena och saknaden som finns kvar. Den kommer alltid att finnas där men mattas med tiden.


Tänk dessutom på att få hundar visar HUR ont de har, visar de smärta så har de oftast mycket ondare än vad man tror.


Jag tror att du egentligen redan har insett vad som är bäst för din hund. Jag önskar dig styrka i ditt beslut och sänder en stor, stor tröstekram <3 .

Svara på detta inlägg
Sida 1 av 2
12

Liknande diskussioner:

Tråd startad
Senaste svar
Är detta verkligen en chihuahua?   [7] 17 jan: Buketten 22 jan: Gurkans Hjälp med problemhund som hotas av avlivning   [9] 7 jun: Guilliotine 9 sep: JackLasser Råd kring avlivning   [10] 14 apr: Olivia Lagotto 21 apr: Olivia Lagotto Ska verkligen svenska hundorganisationer samarbeta   [2] 5 sep: Obelix 5 sep: Lona Avlivning eller inte?   [2] 16 dec: stinaahedstrom 20 dec: Torparinnan Hjälp!Avlivning pga stress?   [9] 14 dec: missies 7 mar: Voff 92 Oense om avlivning   [4] 15 okt: Jag-67 16 okt: bes Avlivning cancer   [0] 27 mar: mariaambrosia Hjälp min hund verkligen hatar grannens hund!!   [14] 11 maj: z_gismo 12 maj: snilletogeniet Behöver verkligen hjälp, ensamhetsträning   [27] 10 apr: Sezziyanen 27 mar: almatt
 

NÅGRA AV VÅRA TJÄNSTER

Hundannonser Kennelsida Verksamhetssida Info om tjänster

VOVVE.NET

Om Vovve.net Kontakta oss Annonsera på Vovve.net Varumärket "Vovve"

FÖLJ VOVVE PÅ FACEBOOK

FÖLJ VOVVE ÄVEN PÅ ...

Vovve.net

TIPSA VOVVE

Något som är fel på sidan ovan?
Tryck här för att rapportera fel eller tipsa Vovve.

VOVVES NYHETSBREV

 
Populära raser idag:   Schäfer | Bichon Havanais | Jack Russell Terrier | Chihuahua | Grand Danois | Cavalier King Charles Spaniel | Golden Retriever
© 1998-2024 Enfinia AB