Alla valpar bits, mer eller mindre och det finns olika strategier att ta till. Vissa valpar slutar om man skriker till som om det gör riktigt ont (och det kan det ju göra, jäkla valptänder), andra kan man avleda med ett tuggben eller leksak, en tredje kan fatta att det är dumt att bita om man går ifrån den varje gång den biter för hårt. Att bitas är ett normalt lekbeteende för en liten valp och då lägga ner den med tvång som straff, vad lär det valpen? Jo, leker den blir matte/husse arg...

Att ryta nej är rätt meningslöst om man inte har lärt hunden vad nej betyder. Det är enklast att lära in under lugna former, inte när valpen är uppe i varv, då kan den inte ta till sig sådana saker. Eftersom du har en retrieverblandning hade jag satsat på strategin att ge valpen något annat att ha i munnen, de gillar ju att bära på saker. Man kan ha en leksak i ett snöre, en gammal strumpa eller så, då kommer valpens tänder längre från en själv.

Jag rekommenderar varmt att läsa Eva Bodfälts bok "Kontaktkontraktet" och att lyssna på podden "vår bästa vän" på Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4834 Eva är med där också och hon har mycket smarta tankar och trix att komma med när detgäller hundträning.

Jag hoppas att det löser sig för er utan att du känner att du måste lägga ner din valp.

Lär dig läsa din valp så hinner du bryta innan han får sina bitspel som ofta kan bero på övertrötthet. Det är mycket lättare att avleda innan valpen gått igång än bryta när den väl är mitt uppe i spelet.

Det är ju nu du ska bygga trygghet och tillit, inte rasera tryggheten för valpen genom att vara obehaglig och skrämmande genom att lägga omkull den med våld. Klart den bliev lugn, förmodligen helt chockad och livrädd efter din behandling. Att skrika och fya, dra i nackskinn, brotta ner mm ger bara en osäker valp som tycker att du är väldigt läskig.

Valpar bits och är riktiga pirayor men det går över. Försök och avled och hinner du inte avleda innan valpen varvar upp kan en valphage vara bra att placera valpen i med ett smaskigt ben. Då är valpen inte ensam men hinner varva ner.

Det finns många bra privata instruktörer du kan ta några träningstillfällen för tills du hittar en kurs. Kolla på IMMI där instruktörerna använder sig av positiv förstärkning och mjuka metoder. Och kusinen tycker jag du absolut ska sluta ta råd av ;)

http://www.immi.nu/lista-over-instruktorer/

Att brotta ner hunden på marken - herregud! Inte undra på att stackaren skakar och är rädd. Du är  den som ska ta hand om valpen och ge den trygghet och tillit till dig och så gör du så här! Bitandet går över. Den har ont av sin tandömsning nu, det kliar och svider. Avled, intressera hunden för annat -en leksak eller lite dragkamp om en trasa. Det finns andra omständigheter att lära valpen vad ett "nej" betyder t ex om den vill stjäla mat från bordet eller ta en sko och dra iväg med.

Och den där kusinen skulle jag nog inte lyssna till i fortsättningen. Han/hon står för ett beteende mot hundar som hör hemma i barbarisk tid. Låna ett par nyutkomna böcker om hund- och valpfostran på ditt lokala bibliotek i stället.

Ok, tack för svaren. Ska inte göra så mer då.

Jag stängde in mig i köket 10-15 sek när min hund blev för vild och ville bitas när hon var valp. Hon skällde till ett par gånger men tystnade snabbt och då gick jag ut till henne igen. Efter att jag gjort så två gånger efter att hon bokstavligt jagat mig med sina pirayatänder så slutade hon iaf jaga mig .  Behövde aldrig höja rösten åt henne. Hon förstod väl att det roliga tvärt skulle ta slut om hon fortsatte jaga mig. Bitandet försvann inte helt förrän hon var kanske 6-7 månader men blev iaf mer hanterbart efter det. 

Jag fick tipset från en hundförare att strunta i valpbitandet och inte försöka träna bort det för det kommer sluta ändå.

Min valp slutade efter några månader, visst vill han leka fortfarande men det är inte "valp bitandet".

Men självklart gör det ont eller biter på något som inte är lämpligt så byta mot något bättre att bita på och tillsägelse så hård som det behövs för beteendet ska sluta.

Du säger att du tar i nackskinnet för att det är så mamman skulle göra... Har du sett hur vuxna hundar hanterar jobbiga valpar? Jag har ett gäng vuxna hundar och tycker att det är jätteintressant att se hur de hanterar en vild valp... de har en otroligt tålamod och ignorerar valpen så gott det går. De kan även flytta på sig, men om valpen biter dem så det gör ont så säger de ifrån på skarpen. Nej, de tar inte i nackskinnet, nej de trycker inte ner valpen, utan de fräser ifrån, möjligen med ett markeringsnafs. Valpen brukar då antingen pipa till och ägna sig åt andra saker eller så fortsätter valpen leken (det är ju inte alltid den vuxna hunden verkligen menar allvar och mina valpar brukar ha stenkoll på när det är allvar och när det inte är det, även om det i mina öron låter som att den vuxna hunden nästan är beredd att äta upp den lilla...).

Jag älskar dessa vilda valpar och låter dem hållas. Jag parerar så att de inte kommer åt att bita mig och jag triggar heller inte bitandet genom att fladdra med händerna och vara allmänt osäker. Blir valpen för vild så kan jag ta den i famnen och gulla med den, men att börja "leka hund" för att man tror att det är det enda språk valpen förstår kommer bara att trigga valpen eller möjligen förstöra ett förhållande om man är dum. Hundar är mycket bättre på att förstå människospråk än vad vi är på att förstå hundspråk, så det finns ingen anledning att försöka prata hundspråk eller hålla på med en massa trix för att få valpen att förstå. Rak och tydlig kommunikation är det som fungerar bäst. Tjat är lika värdelöst gällande hundar som med barn. Det handlar inte om att valpen själv ska försöka fundera ut vad du egentligen menar när du säger ifrån, utan du ska vara så tydlig så att valpen direkt förstår vad du menar.

Mina vilda valpar har alla vuxit upp till väl fungerande vuxna hundar. Jag behöver nästan aldrig säga ifrån, men när jag väl gör det så vet de exakt vad jag menar.

Ok då har jag bara fått en massa dåliga råd! Detta är ändå från folk som har hundar och erfarenhet.

Ok, nu säger folk att jag måste ha något sorts straff för min valps bitande. Spreja med vattenflaska på nosen har jag fått höra, ska man göra så? Ända bestraffningen jag har nu är att jag säger "nej" och "fy" och lämnar han själv i hallen/köket när han bits.