Fast vad gör det egentligen för skillnad att man delar rasen? Jag är inte jätteinsatt i golden, mer i labbe, de ÄR delade om än inte rent tekniskt. Visst finns det några som avlar någonstans "mittemellan" men man skulle mycket väl kunna säga att jaktlabbe är en egen ras. Numerärt så är det dessutom lika många jaktlabbar som reggas i SKK varje år som show/utställnings- (och dp-)labbar.

Har diskuterat det här med en del jaktlabbefolk, de flesta är faktiskt av åsikten att rasen INTE ska delas. Risken för att raserna ska splittras ännu mer då är rätt överhängande, att de som idag köper en dp skulle gå över till ren jaktlabbe och så sällskapsfieras de med...

Rent generellt är jag annars emot att dela raser på grund av hårlag, pälsfärg, öron och så vidare för genbasens skull. Det gäller dock inte till exempel labben, det finns inte en jaktlabbeuppfödare som skulle ta in showlabbeblod i sina linjer.

Golden vet jag faktiskt inte hur stor del av populationen som kan räknas som jaktisar? Betydligt lägre andel än hos labben, skulle jag tippa. Jaktgolden är heller inte lika hårt avlad på just jakt som labben utan snarare mer allround där man även räknar in bruks- och lydnadsmeriter mm.

Jo det är bara att de redan är så sjukt olika, inte bara i hårlag. Jag har ingen aning om hur många det finns eller så. Det var mest en tanke jag lekte med :)

Oj, jag var lite otydlig, blir lätt att man tappar helheten i inlägget när man knappar på mobilen .

Med hårlag/färg och så vidare så menade jag inte golden - där jag håller med, det är verkligen inte vare sig färgen eller exteriören som är den största skillnaden mellan jakt- och show/sällskapstyp - utan där man delat raser enbart på grund av färg etc.

Till exempel belgarna där det från början (och enligt rasstandarden) bara var hårlag och färg som skillde men som sedan alltmer splittades upp. Nu får man ju para dem som man vill igen vilket jag definitivt ser som ett avelsmässigt framsteg, förutom att öka den totala genbasen kan mallen förhoppningsvis ge långhåren lite bra mentalitetsbitar.

Det är en knepig men intressant fråga det där och det gäller dessvärre ganska många raser.

Jag har jobbat mycket som ringsekreterare på SSRK-utställningar och kan säga att golden inte bedöms efter vilken färg de har. Jag jobbade en gång för en domare som själv föder upp vita golden och en riktigt snygg mörk hund vann sin klass, över ljusa hundar. Jag tror ingen domare eller uppfödare bryr sig det minsta om färgen, utan det handlar om hundens kvalitéer. För någon som inte är så insatt i en ras så är det ju lätt att tro att det är färgen som styr vilka hundar som placeras, eftersom man lätt ser färgen. Hundarnas övriga kvalitéer och brister ser man inte lika lätt. Att det är vanligare att golden med rastypisk exteriör är ljus är ju en sak, men det är ju inte färgen utan det andra som gör att hunden vinner.
Precis som redan sagts så skulle en delning av t ex golden inte gynna den jaktliga varianten, eftersom risken är att även den skulle delas i två inriktningar... Flera av raserna inom grupp 8 är ju inofficiellt delade i två varianter inom rasen (golden, labrador, cocker och springer) och anledningen är ju att man i rasernas hemland Storbritannien valt att göra så. De två populatonerna inom rasen samsas väl och korsas i stort sett aldrig, eftersom det inte gynnar någon typ av avel.

Jag har svårt att förstå varför så många har sådana åsikter om just goldenrasens färg? Är det verkligen det viktigaste hos rasen? Dessutom står i standarden att även ljust gräddfärgade ingår i golden-färgen. Rött och vitt guld...

Jag har ju dock inte sagt att bara färgen skiljer.. De skiljer i mentalitet, storlek och kroppbyggnad också.

Jag lekte bara med tanken på vad vanlig Golden skulle heta om den blev en egen ras.

Tycker att det är en intressant reflektion!

Några har svarat att en uppdelning av rasen inte skulle innebära något positivt för arbetsvarianten. Kanske är det så. Men jag kan inte låta bli att tänka på andra raser som grenat ut i två varianter som så småningom blivit två olika raser.

Collie och border collie var en gång samma hundtyp, och inte kan någon påstå att border colliens arbetsegenskaper tagit skada av uppdelningen  Samma sak med kelpie och WK. Kelpie är fortfarande en bra bruks/tjänst/sporthund, men helt värdelös som vallhund! WK däremot är att jämföra med border collie vad gäller vallhundsanlag och användbarhet. Nu är båda raser förvisso arbetshundar, fast i olika bemärkelser, men om vi tar working kelpien - har den rasen verkligen farit illa av uppdelningen? O nej, splittringen har istället gjort att vallhundsanlagen renodlats med en mycket kompetent, mångsidig vallhund som resultat.

Ett större hot mot användbarheten är väl istället att man spär ut arbetsegenskaperna (läs; kombinerar olika typer av hundar inom samma ras) istället för att renodla dem.

En tanke bara.