Hon hade antagligt gått i försvar och det hade kunnat bli väldigt otrevligt, dessutom vette det katten vad hon hade ställt till med under tiden hon var lös. Vi har dessutom en stor väg runt byn så det hade känts riskabelt att släppa henne så jag hoppas att jag inte behöver göra så!

Jag hade föst henne bakom mig, ställt mig bredbent och låtit så bestämd och farlig som jag kunde när jag talade om för hundarna att de ska ge fan i mig och min hund. Det har funkat för mig när det hände oss, dock bara en hund och jag kunde fösa Kalla bakom mig in i ett buskage så jycken kunde inte komma åt henne. Det var INTE en trevlig hund, han var förbannad och stor och ville åt min jycke, men han gav sig innan det blev för otrevligt. Ägarna bad om ursäkt, de kom en bit efter och jag talade om för dem att koppel är en bra uppfinning.

Sedan stod jag och skakade ett tag tills adrenalinet gått ur och jag hade ont i halsen ett par dagar efter att ha rutit åt hunden...

Inte kul alls och vad glad jag är att det slutade bra för er!

Fy tusan, inte en kul upplevelse :(.

Jag har gått in och stoppat andra hundar som kommit rusande, men seriöst, den första av RRarna såg verkligen ut som att den skulle flyga i strupen på mig om jag stod i vägen :/. Så... en kombination av lyckliga omständigheter där jag kände att jag faktiskt *kunde* släppa iväg henne och feghet/självbevarelsedrift? ;D

Jag har aldrig råkat ut för en hund som varit hotfull mot mig tack och lov, då vet jag faktiskt inte hur jag hade hanterat det hela...

Skönt att det slutade bra tack och lov! Och tack och lov händer det ju inte så ofta att man råkar ut för något sådant, Kalla är sex år nu och episoden jag verättade om är den enda som jag upplevt som allvarlig.

Jag hade definitivt gjort likadant med en stor vinthund, som hade chans att komma undan - och förhållandevis skör kroppsbyggnad.

Oj vilken grej, ni verkar ha ett väldigt tight förhållande och förståelse mellan varandra du och din hund då den förstod att den skulle springa hem när du gav kommando.
Tur det gick bra!

Min hund tycker andra hundar är otäcka vare sig de är tysta eller skäller, nu har vi bara haft lösa snälla hundar som velat hälsa trots hennes skallvarningar.
De har endera fått ett skall i örat eller om hon tyckt att det är otäckt så har hon greppat med sina små framtänder sidan på nacken och ruskat lite för att säga till, de blir bara dreglig inget annat och suckar och går tillbaka till sin ägare igen.
Har aldrig hänt nåt allvarligt som tur är, hundarna som kommit fram har läst av min hund och vill inget ont och har även förstått att hon inte är aggressiv.

Men vill inte vara med om det ni upplevde, då skulle det nog inte vara en snäll tillsägelse med dregel i pälsen som utgång. 

Klok hund du har !

Jag har blivit pårusad ett par gånger, en gång när jag var ute med min förra cairn och det kom en ejäla rottisblandning farandes, den var INTE ute efter att leka!
Jag hade inte så stort val, upp med Skroffan i famnen och skrek med bestämd röst att hunden skulle gå därifrån, sparkade dessutom till den när den hann fram. Ingen aning faktiskt om sparken tog i huvudet eller bringan eftersom det gick så fort och jag bryr mig inte.
Matten kom efter, flinandes och lite hånfull, "Blev du rädd? Hon är jättesnäll!". Jo, tjena.
Vet inte vilket som är värst, hundarnas attack eller att ägaren inte förstod allvaret.

Det är ju dock lite svårt att svepa upp en borzoi i famnen...

Andra gången var jag ute med min cairn samt mina dåvarande två daghundar; en labbehane och en tervhane som verkligen avskydde andra hundar.
Från ingenstans kommer en shitbull med sele och långlina farandes rakt på mina hundar. Jag inser att om den verkligen hade varit ute efter att skada så hade ingen av hundarna - eller jag själv - varit hela efteråt men den gjorde tillräckligt med mental skada.
Min cairn låg på rygg och skrek med hunden över sig, terven var helt vasinnig och tack Gode Gud för att vi alltid hade munkorg på honom utomhus, labben vet jag inte ens vad han gjorde, antagligen försökte han komma därifrån.
Det gick inte att sparka rakt in i hundmassan men till slut fick jag tag på shitbullens sele och kunde dra bort honom.
Väldigt trevligt att av hundskrällets husse sedan bli kallad för du din j*vla f*tta, s*tans hora och diverse andra tillmälen...
Det blev inte direkt lättare att gå över gården med hundarna efter de "incidenterna"!

min hund hade ätit upp dom

Med tanke på den hund du hade så ja, jag hade gjort samma sak. När jag satt och läste ditt inlägg tänkte jag på min labradortik. Med henne hade det inte heller varit nån fara, hon visar sig underlägsen mot allt ja allt som bara morrar lite grann eller verkar minsta hotfull. Men jag tror att jag skulle vilja hinna med att släppa henne lös. Tror att det alltid är bättre vid osäkra möten om hundarna inte är kopplade.

Jadu...svårt läge verkligen! Skönt att du hade en riktigt snabb hund som dessutom fattade att springa iväg och klara sig på så vis! Det är ju rätt svårt att veta exakt vad sådär framrusande hundar har för avsikt tycker jag personligen iaf.. Men man vill ju verkligen inte riskera att två stora RR ska hoppa på ens hund!

Vad hade man gjort? Tja nu har jag aldrig ägt en vinthund och kommer nog inte äga nån heller.. stora vallhundar som jag är intresserad av kanske inte går att skicka hem direkt sådär med största sannolikhet. Jag hade nog försökt ställa mig framför min hund och göra mig så stor och hotfull som möjligt mot de hundar som rusade mot oss. Även om jag skulle ha en stor och stark hund så skulle jag aldrig vilja att den skulle hamna i slagsmål med någon annan hund, inte om jag hade en chans att stoppa det.

Skulle de ändå på nått sätt ryka ihop så kan jag bara säga att jag inte skulle tänka på de attackerande hundarnas välmående iaf, då är det min hund enbart som jag skulle bry mig om! Jag vet inte vad jag skulle kunna göra, men det enda jag kan tänka mig är att jag hade tagit i allt vad jag kunde för att få bort dem från min hund.

Jag vill inte framstå som att jag försöker vara nån tuffing dvs, men ens hund är ju en familjemedlem som jag ser det! Så frågan blir ju i princip vad man skulle göra om någon attackerar ens familj!

Men just med två stycken på en gång skulle det kunna vara riktigt svårt tror jag.. RR är väl 40kg+ också!

Jag håller med dig men det svåra i ett hundslagsmål (om man inte lyckas förhindra det) är att hundarna far omkring. Skitsvårt att få tag på en eller att för den delen bonka/sparka till den angripande hunden utan att skada sin egen. Dessutom riskerar man att trigga hundarna ytterligare - eller att själv bli illa biten.

Lite OT men jag har goda vänner vars två tikar flög ihop en dag. Matte fick inte isär dem trots vattenhinkar och annat, till slut ringde hon husse som jobbar drygt 6 mil därifrån. Hundarna slogs fortfarande när han kom hem... Inläggning på klinik för båda två, den ena var egentligen inte så skadad men gick in i chock och behövde flera dygns vård.

Kan säga att en av tikarna fick flytta hemifrån efter det...