Diskutera, läs
Hundforum
Chat
Medlemmar
Hundar
Bloggar
Medlemsbilder
Medlemsfilmer
Jag & mina vänner
Händelser
Statusförändringar
Mina händelser
Min profil
Mina vänner
Mina meddelanden
Annat i Rastplatsen
Hundkalender
Mina tjänster
Hjälp

Antal online:
( gäster)
 
15 augusti 2016 av Precise i övriga hundfrågor (7 svar)
Är i stort behöv av hjälp/tips!

Jag har sedan 9 år tillbaka en kastrerad blandrashane som är världens snällaste. 


För 3 år sedan beslöt jag och min sambo oss att skaffa oss en till hund och då blev detta en tik (köpt som amstaff, men ingen stamtavla så vet inte exakt vad som finns i henne).När vi kom hem med henne märkte vi rätt snabbt att allt nog inte stått rätt till hos uppfödaren då hon var väldigt nervös och oerhört rädd för mig, hon gick inte nära mig på 3-4 dagar, men det blev bättre och bättre med tiden och hon fungerade klockrent med vår andra hund. 


Dock så var hon fortfarande rädd för vissa människor som kom hem på besök hos oss, detta visade hon genom att springa och ställa sig i ett hörn skakandes och ofta kissade ner sig. Men allt detta har lugnat ner sig och idag är hon inte längre rädd för folk eller dylikt. 


Det som börjar oroa mig är att sedan 3 veckor tillbaka har hon och vår hane rykt ihop ordentligt ett antal gånger (minst 2 gånger i veckan) helt utan anledning vad det ser ut som. Han har sedan hon var liten "tvättat" henne en aning mycket och senast för 2 dagar sen såg jag honom göra detta i vanlig ordning, men hon uppskattade inte det utan gick till attack och det blev ordentligt slagsmål av det hela. 


Idag har detta hänt 2 gånger, vid första tillfället var det när jag höll på att hälla över deras mat från säcken till en tunna, då stod båda 2 bakom mig och rätt var det var så var det igång igen. Andra gången så busade jag lite med henne och då kom hanen (Rocco) fram och ställde sig på lite avstånd och då flög hon på honom igen.. 


Börjar bli riktigt orolig över detta.. Dels för att dom skadar varandra, samt att vi har en dotter på 6 månader som idag precis börjat krypa runder och vill verkligen inte att hon ska hamna emellan. 


Vet inte riktigt hur jag ska hantera det, och det har heller aldrig varit några problem tidigare, allt började som sagt för ca 3 veckor sedan. För övrigt är hon väldigt bra med vår dotter och oss, även folket omkring oss.


Som sagt, hon är 3 år och steriliserad och han är snart 9 år och kastrerad. 


Behöver verkligen tips/råd på hur jag ska hantera detta, och vad det kan bero på.


Mvh, Kristoffer


 


Som medlem kan du här läsa lite kort info om Precise och gå vidare till medlemsprofilen.
Svara på detta inlägg
Sida 1 av 1
1

Hortensia
Medlem 2010-01-18
#1 15 augusti 2016 av Hortensia Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.

Kamphundar kan ofta fungera med andra hundar när de är yngre, men det är helt osannolikt att tiken nu kommer att sluta attackera stackars gamla Rocco, som lär förvandlas till blodig slarvsylta vad det lider. Givetvis är det stor risk att övriga familjemedlemmar råkar riktigt illa vid ett sådant tillfälle.


Mitt tips är omedelbar omplacering/avlivning av tiken, vars oacceptabla, livsfarliga beteende naturligtvis beror på hennes abnorma genetiska arv. 


Alternativt kan du eventuellt låta Rocco gå i förtid, men du kommer aldrig att kunna lita på tiken tillsammans med några andra hundar - och jag, som varit snubblande nära att bitas ihjäl av lösa kamphundar, kan garantera att människor kan skadas riktigt illa när de försöker rädda kamphundsoffer. 


Strikt hundägaransvar råder och kamphundägande kan bli en riktigt dyr affär, men betänk att inga pengar i världen ändå kan ersätta någon annans älskade, ihjälbitna hund. Har du samvete att riskera att utsätta omgivningen för rent horribla irreversibla trauman?


Hoppas din situation kan få andra hundköpare att läsa på ordentligt och göra realistiska rasval i framtiden. Lycka till med lilla familjen!


 

Svara på detta inlägg

Sezziyanen
Medlem 2016-02-15
#2 15 augusti 2016 av Sezziyanen Re: Är i stort behöv av hjälp/tips!

Hortensia kommer med en konstig kommentar som vanligt.

Till ämnet dock:

Först och främst, HA KOLL PÅ DOTTERN, och låt henne inte vara ensam med hundarna, vare sig det bara är med endera eller båda tillsammans. Det är INTE säkert.

Jag kan inte kommentera på hur du skulle kunna få hundarna att sluta ryka ihop. Men tänk först och främst på barnet, och eftersom hundarna idag inte klarar av att vara tillsammans, vilket du har bevis på, så hade iaf jag sett till att jag tänkte på mitt barns bästa i första hand och undersökt om ena hunden kunde flytta, temporärt eller ej. Och vore båda hundarna kvar så hade jag fått se till att de inte var i kontakt med små barn.

Å andra sidan förstår jag väl inte grejen med att ha osäkra "Amstaffs" tillsammans med småbarn alls.. Men tja.

Svara på detta inlägg

Lona
Medlem 2012-01-09
#3 15 augusti 2016 av Lona Re: Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.
          Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.
          

Kamphundar kan ofta fungera med andra hundar när de är yngre, men det är helt osannolikt att tiken nu kommer att sluta attackera stackars gamla Rocco, som lär förvandlas till blodig slarvsylta vad det lider. Givetvis är det stor risk att övriga familjemedlemmar råkar riktigt illa vid ett sådant tillfälle.


Mitt tips är omedelbar omplacering/avlivning av tiken, vars oacceptabla, livsfarliga beteende naturligtvis beror på hennes abnorma genetiska arv. 


Alternativt kan du eventuellt låta Rocco gå i förtid, men du kommer aldrig att kunna lita på tiken tillsammans med några andra hundar - och jag, som varit snubblande nära att bitas ihjäl av lösa kamphundar, kan garantera att människor kan skadas riktigt illa när de försöker rädda kamphundsoffer. 


Strikt hundägaransvar råder och kamphundägande kan bli en riktigt dyr affär, men betänk att inga pengar i världen ändå kan ersätta någon annans älskade, ihjälbitna hund. Har du samvete att riskera att utsätta omgivningen för rent horribla irreversibla trauman?


Hoppas din situation kan få andra hundköpare att läsa på ordentligt och göra realistiska rasval i framtiden. Lycka till med lilla familjen!


 

För det första; sära på dottern och hundarna NU! Det hjälper inte om du är i närheten, smäller det så går det så fort att du inte hinner med och det kan sluta illa - riktigt, riktigt illa.


Även om er til mest verkar gå på den andra hunden så har hon inte en stabil bakgrund och jag skulle inte lita på henne i nuläget.


Som jag förstår det så kom hennes beteende rätt plötsligt? Vad man alltid ska tänka på då är att det kan ligga sjukdom och/eller smärta bakom. Är hon röntgade HD/ED? Har hon hudproblem (vanligt på den hundtypen)? Ta ett veterinärbesök och gå igenom hela hunden, noga! Ta även basblodprover (njurar, lever, vita och röda blodkroppar mm) och testa för fästingburna sjukdomar.


Ha även hundarna separerade så länge, i synnerhet när det gäller lite laddade situationer som mat, ben, leksaker, husse/matte, när ni går ut eller in från en promenad, om de varit isär och ni släpper ihop dem igen.


Tiken skall givetvis ovillkorligen vara kopplad ute.


Sen menar jag inte att strö salt i sår - men det är en shitbull ni har, en med dålig start i livet dessutom. Det är inte ovanligt att det blir såhär, i synnerhet inte när de hamnar i två- treårsåldern.


Titta bara på Blocket hur många shitbulls och amstaffkorsningar som omplaceras, allt från slyngelåldern och uppåt. Det beror inte på "allergier" eller "ändrade levnadsförhållanden", det beror på att ägarna tröttnat eller inte klarar av sin hund.


Att ni skaffat barn kan också spela in, en del hundar tycker att det är urjobbigt med en ny familjemedlem.


Ge det en chans, kolla upp hunden hos veterinären, gärna också hos en hundfysioterapeut, TA HJÄLP IRL av någon som kan ge er konkreta råd. Bestäm en period; några månader, ett halvår, och när den tiden har gått så fatta ett beslut, hur jobbigt det än blir.


Eftersom ni har småbarn - och barn GÅR inte att hålla koll på hela tiden, förr eller senare kommer hon att springa omkring och ta sig igenom grindar och annat - så skulle jag allvarligt överväga en annan lösning. Med tanke på er hunds historik och tidigare rädsla så skulle jag inte omplacera hur som helst heller - om det inte är någon ni känner eller att ni har gemensamma bekanta så avstå!


Jag skall inte sticka under stol med att det känns förjävligt att ta bort en hund - om ni hamnar i det läget - på grund av mentaliteten men ibland är det det enda rätta.


Jag säger inte att ni är där NU, men ni KAN hamna där, om ni inte får kompetent hjälp snabbt. Hur hårt det än känns att ta bort en hund så kommer ni aldrig att förlåta er själva om det händer tösen nåt - eller att ni i efterhand får höra att er hund i ett nytt hem antingen bitit någon annan eller farit illa.


Lycka till, berätta gärna hur det går för er ! Om ni skriver ungefär var i landet ni bor så kanske någon här kan tipsa om en bra instruktör?


 

Svara på detta inlägg

Sezziyanen
Medlem 2016-02-15
#4 15 augusti 2016 av Sezziyanen Re: Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.

I princip allt det jag ville säga, och mer! Bra skrivet. Prio ett som sagt är att skydda barnet. Inte allt för länge sen jag hade (avlägset) bekant vars lilla barn fick ett hugg i ansiktet, och då av en hund med ingen tidigare historik av aggressivitet alls (och renrasig, icke-shitbull). Men förstås hade hunden blivit trängd i ett rum och barnet jagat efter den för mycket (duvet, krama gosa lilla vovven?).


Sånt är aldrig barnets fel, och ärligt talat inte hundens heller IMO. Det är vi vuxna som måste ta ansvar så att såna situationer aldrig kan uppstå. Hundar är allt annat än leksaker vi kan slänga åt barnen, och det är aldrig 100% säkert att låta dem vara med varandra utan en vuxen närvarande.

Svara på detta inlägg

urrrk
Medlem 2009-01-15
#5 16 augusti 2016 av urrrk Re: Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.
          Re: Ja, verkligen. Bättre sent än aldrig.
          

För det första; sära på dottern och hundarna NU! Det hjälper inte om du är i närheten, smäller det så går det så fort att du inte hinner med och det kan sluta illa - riktigt, riktigt illa.


Även om er til mest verkar gå på den andra hunden så har hon inte en stabil bakgrund och jag skulle inte lita på henne i nuläget.


Som jag förstår det så kom hennes beteende rätt plötsligt? Vad man alltid ska tänka på då är att det kan ligga sjukdom och/eller smärta bakom. Är hon röntgade HD/ED? Har hon hudproblem (vanligt på den hundtypen)? Ta ett veterinärbesök och gå igenom hela hunden, noga! Ta även basblodprover (njurar, lever, vita och röda blodkroppar mm) och testa för fästingburna sjukdomar.


Ha även hundarna separerade så länge, i synnerhet när det gäller lite laddade situationer som mat, ben, leksaker, husse/matte, när ni går ut eller in från en promenad, om de varit isär och ni släpper ihop dem igen.


Tiken skall givetvis ovillkorligen vara kopplad ute.


Sen menar jag inte att strö salt i sår - men det är en shitbull ni har, en med dålig start i livet dessutom. Det är inte ovanligt att det blir såhär, i synnerhet inte när de hamnar i två- treårsåldern.


Titta bara på Blocket hur många shitbulls och amstaffkorsningar som omplaceras, allt från slyngelåldern och uppåt. Det beror inte på "allergier" eller "ändrade levnadsförhållanden", det beror på att ägarna tröttnat eller inte klarar av sin hund.


Att ni skaffat barn kan också spela in, en del hundar tycker att det är urjobbigt med en ny familjemedlem.


Ge det en chans, kolla upp hunden hos veterinären, gärna också hos en hundfysioterapeut, TA HJÄLP IRL av någon som kan ge er konkreta råd. Bestäm en period; några månader, ett halvår, och när den tiden har gått så fatta ett beslut, hur jobbigt det än blir.


Eftersom ni har småbarn - och barn GÅR inte att hålla koll på hela tiden, förr eller senare kommer hon att springa omkring och ta sig igenom grindar och annat - så skulle jag allvarligt överväga en annan lösning. Med tanke på er hunds historik och tidigare rädsla så skulle jag inte omplacera hur som helst heller - om det inte är någon ni känner eller att ni har gemensamma bekanta så avstå!


Jag skall inte sticka under stol med att det känns förjävligt att ta bort en hund - om ni hamnar i det läget - på grund av mentaliteten men ibland är det det enda rätta.


Jag säger inte att ni är där NU, men ni KAN hamna där, om ni inte får kompetent hjälp snabbt. Hur hårt det än känns att ta bort en hund så kommer ni aldrig att förlåta er själva om det händer tösen nåt - eller att ni i efterhand får höra att er hund i ett nytt hem antingen bitit någon annan eller farit illa.


Lycka till, berätta gärna hur det går för er ! Om ni skriver ungefär var i landet ni bor så kanske någon här kan tipsa om en bra instruktör?


 

Jag skriver under på allt Lona skriver, resonliga och sakliga råd.


Första steg är alltid att utesluta fysisk ohälsa (kanske även ska gå igenom grabben, även om det är han som kan ha ohälsa kan det påverka dynamiken hundrana emellan...).


Vill också tillägga att du kan kontakta beteendevetare också, för att få hjälp att reda ut situationen.


Lycka till!

Svara på detta inlägg

Hortensia
Medlem 2010-01-18
#6 16 augusti 2016 av Hortensia Re: Är i stort behöv av hjälp/tips!
          Re: Är i stort behöv av hjälp/tips!
          

Hortensia kommer med en konstig kommentar som vanligt.

Till ämnet dock:

Först och främst, HA KOLL PÅ DOTTERN, och låt henne inte vara ensam med hundarna, vare sig det bara är med endera eller båda tillsammans. Det är INTE säkert.

Jag kan inte kommentera på hur du skulle kunna få hundarna att sluta ryka ihop. Men tänk först och främst på barnet, och eftersom hundarna idag inte klarar av att vara tillsammans, vilket du har bevis på, så hade iaf jag sett till att jag tänkte på mitt barns bästa i första hand och undersökt om ena hunden kunde flytta, temporärt eller ej. Och vore båda hundarna kvar så hade jag fått se till att de inte var i kontakt med små barn.

Å andra sidan förstår jag väl inte grejen med att ha osäkra "Amstaffs" tillsammans med småbarn alls.. Men tja.

"Hortensia kommer med en konstig kommentar som vanligt." (!)


Det som är konstigt, är ju att någon som redan har en hund och står i begrepp att skaffa barn, ens funderar på att skaffa sig en Amstaff/Pitbull/Shitbull.


Att en kamphund oprovocerat attackerar och biter andra hundar är inte konstigare än att en jakthund vill jaga och en vakthund vill vakta, men just det nedärvda kamphundsbeteendet är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt i civiliserade samhällen.


"Jag kan inte kommentera på hur du skulle kunna få hundarna att sluta ryka ihop."


Nej, men det behöver du inte heller för det har jag ju redan gjort. Omplacering eller avlivning av den opålitliga tiken är en anständig och realistisk lösning, eftersom TS har ansvar även för Roccos och sin lilla dotters säkerhet och livskvalitet.

Svara på detta inlägg

lillflingan
Medlem 2016-08-15
#7 17 augusti 2016 av lillflingan Re: Är i stort behöv av hjälp/tips!

Jag skulle tänka på hundens bästa. Det är inte hela världen med en omplacering och om en hund mår dåligt så skulle jag överväga detta.

Svara på detta inlägg
Sida 1 av 1
1

Liknande diskussioner:

Tråd startad
Senaste svar
Hjälp angående merle.   [12] 10 mar: Frances 14 mar: Frances Hjälp-hund som rullar sig i bajs på varje prommis   [2] 19 feb: Blocksberry 24 feb: Torparinnan Hjälp att behålla hund   [10] 3 feb: LeaTyra 5 feb: LeaTyra Tax 11 månader, hjälp!   [11] 28 nov: MalinK 30 nov: pipilotta Bichon Havanais eller Biewer Terrier - Hjälp   [3] 12 nov: Anna_78 13 nov: Leias husse Ensamträning fungerar inte, hjälp!   [2] 7 nov: Azin 10 nov: Ayrin Valp - smärta/ inflammation i blodet. Hjälp!   [2] 27 sep: Lundgrens 28 sep: Ayrin Anställa/ hjälp med att få valp rumsren   [2] 17 sep: HannaB 17 sep: Lona2 Hjälp med färger inför parning!   [3] 19 jul: honeybee 26 jul: Gurkans Hjälp med problemhund som hotas av avlivning   [9] 7 jun: Guilliotine 9 sep: JackLasser
 

NÅGRA AV VÅRA TJÄNSTER

Hundannonser Kennelsida Verksamhetssida Info om tjänster

VOVVE.NET

Om Vovve.net Kontakta oss Annonsera på Vovve.net Varumärket "Vovve"

FÖLJ VOVVE PÅ FACEBOOK

FÖLJ VOVVE ÄVEN PÅ ...

Vovve.net

TIPSA VOVVE

Något som är fel på sidan ovan?
Tryck här för att rapportera fel eller tipsa Vovve.

VOVVES NYHETSBREV

 
Populära raser idag:   Jack Russell Terrier | Boxer | Shetland Sheepdog | Samojedhund | Cavalier King Charles Spaniel | Coton de Tuléar | Chihuahua
© 1998-2024 Enfinia AB