Troligen skiljer sig inte Evidensias kliniker så mycket åt, så som anställd på en av djusjukhusen skall jag försöka reda ut det här lite. Jag har även jobbat på mindre kliniker och sett skillnaderna.

1. Det finns alltid utbildad (legitimerad) narkossköterska som assisterar under ingreppet, vilket inte alltid är fallet på småkliniker.


2. Anställda på djusjukhus (om det nu var fallet här) har ofta specialistkunskap i ämnet, egenföretagande veterinärer kan ofta lite om allt.


3. Man röntgar käken före och efter för att se till att inga skador på kvarvarande tänder finns, eller att en rotdel finns kvar.


4. Evidensias veterinärer har inte samma press på sig pressa omkostnaderna för ingreppen som egenföretagande. De får sin månadslön ändå.


5. Största möjliga beredskap finns om något skulle inträffa, exempelvis en reaktion på narkosen.


6. Ja, Evidensia har utrustning som skall betalas också. Lab och CT med mera.

Sedan, kostnadsförslagen brukar alltid vara i överkant för att djurägaren skall bli positivt överraskad istället för chockad när denne skall betala. Det är dyrare, men också säkrare.

Tänkte skriva samma sak. Dock är det tydligen så att alla duktiga veterinärer plötsligt blivit inkompetenta idioter och bara försöker suga pengar av djurägarna. En veterinär skall givetvis vara tillgänglig 24/7 årets alla dagar och dessutom helst jobba gratis - de brinner väl för sitt kall och djurens bästa ?

Hur många som har företag försöker INTE att få det att gå med vinst, är beredda på att jobba mer eller mindre gratis och dessutom ställa upp för kunder/patienter/klienter dygnet runt?

Jag går visserligen inte själv på någon av Evidensias eller Anicuras kliniker, helt enkelt för att jag går på den klinik jag alltid gått på. Den är långt ifrån billigast men har kunnig personal som går vidareutbildningar regelbundet och har modern utrustning. Uppstår det komplikationer så har jag fullt förtroende för att min hund är i de bästa händer.

Man kan jämföra med en mindre klinik i närheten som har betydligt lägre priser i det mesta. Där får man själv hjälpa till vid till exempel tandsanering vilket jag i och för sig gärna gjort - men vad händer om något strular? Inte fasen kan gemene man hjälpa till på ett korrekt sätt? Dessutom sederas hundarna bara istället för full narkos - mycket större riskfaktorer.

Det är klart att det kostar att driva ett SJUKHUS, där allt vad modern vård för djur innebär, finns att tillgå i princip dygnet om. Akutinsatser, utredningar, rehabverksamhet - you name it.

"Russinplockare" brukade förr de veterinärer kallas som hade ett mottagningsrum, utförde besiktningar, vaccinationer, enklare sjukvård typ öroninflammation. De hade inga stora kostnader för apparatur,personal, dygnet.om-verksamhet etc.

MEN! Det finns en annan sak att ta häsyn till: Jag har gott om hundvänner och bekanta i Tyskland, där det inte alls är lika vanligt att försäkra sin hund (jo högt meriterade avelsdjur försäkras) och  där djursjukvårdsstandarden på stora kliniker och djursjukhus är av lika hög kvalitet som på de stora vårdinrättningarna i Sverige och där priserna för ingrepp inte alls nått de höjder vi ser här.                                                         

 Jag är rätt övertygad om att djurförsäkringarna drivit upp priserna. Tyska veterinärer är sannerligen inte lågavlönade, behandling och rehab håller mycket god kvalitet och detta till (ofta) nästan halva priset av vad det kostar i Sverige.

Där kan man ju faktiskt undra över varför försäkringsbolagen inte agerar? Visserligen kanske färre djurägare skulle teckna försäkring då, men ersättningarna som behövde betalas ut hade minskat drastiskt.

En gemensam satsning av de större bolagen för att granska och försöka påverka prissättningen vore inte helt fel. Dessutom skulle det ge VÄLDIGT positiv respons från djurägarna vilket givetvis är till godo för försäkringsbolagen.

Sen har jag för mig att till exempel Tyskland har helt andra arbetsgivarregler, sociala avgifter mm (här är jag dock på tunn is) och det påverkar förstås också priset på vården.

Jämför man med humanvården så är djursjukvård snorbilligt. I princip samma utbildningar, utrustning och metoder - men en rejäl skillnad kostnadsmässigt. Jämför vad olika privatkliniker för människor har för prisnivåer med veterinärernas..,

Löneläget i Tyskland ligger generellt över det svenska. Högre grundlön i flertalet yrken, lägre skatter och ett statligt obligatoriskt socialförsäkringssystem som nog är mer heltäckande än det svenska och omfattar sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, omvårdnad i samband med sjukdom, olycksfallsförsäkring och pensionsförsäkring. Det är lika vanligt där som här, för de med ekonomisk möjlighet, att utöver det statliga systemet  teckna privata pensions- sjuk-och sjukvårdsförsäkringar. Rätt ofta är sådana tillägg en löneförmån - en fringe benefit.

Jag har ett par tre gånger varit med på veterinärbesök i Tyskland  bl a på ett privatägt djursjukhus (vanligt, har jag förstått) modell större och mycket välutrustat med såväl apparatur som personal, de flesta specialister inom sitt gebiet. En skillnad gentemot svenska kliniker var att många unga killar och tjejer arbetade där. De visade sig vara lärlingar inom det tyska skolsystemet, en del även blivande veterinärer som gjorde obligatorisk prao som en del av sina studier. De höll rent, plockade undan, tröstade djur, var veterinärerna behjälpliga i att hålla, hämta etc - och de kostar alltså inget. Sådant håller förstås den typen av personalkostnader nere.

Det är nog inte alla kliniker förunnat att få hjälp av lärlingar och förresten kan det kosta i tid att handleda dem också.

Har förresten inte ett par svenska försäkringsbolag uppmanat sina kunder att ta in kostnadsförslag från kliniker  för icke akuta ingrepp? Men naturligtvis borde alla bolag gå i bräschen för en direkt jämförelse av kostnader för olika behandlingar. Det skulle vara ett möjligt sätt att hålla koll på prissättningen. Det kan förstås också gå som i fallet med tandläkarna, där det förut fanns en frivillig jämförelseprislista på nätet (i försäkringskassans regi har jag för mig). De tandläkare som fann att priset på deras behandlingar låg relativt lågt höjde raskt till högre nivå... Prissättningen var ju fri.