Jag är ny här så om jag inte förstår hur allt fungerar så ber jag er att ha överseende med detta, haha, är inte alltid så teknisk som jag tror att jag är.
How ever, det är nämlingen så att jag har en adoptivhund, omplaceringshund (vad man nu kallar det). Jag hade en incident med mammas hund i början när jag skaffade voffen och sen dess så har jag liksom suttit med en rädsla varje gång jag möter andra hundar som inte riktigt går över även om jag VERKLIGEN försöker det där med att "man skall vara lugn för det känner hunden".
Jag kan dra många olika historier här men jag tror liksom inte att det hjälper.
Han skäller bara och gör utfall OM den andra hunden är lugn och tyst. Skäller den andra hunden först och gör utfall så gör han oftast ingenting och bara går vidare. What?!
Är det bara jag som ändå inte riktigt kan vara lugn och tycker att det är jobbigt vid möten? Man går där med en klump i halsen och tänker "lugn lugn lugn" men självklart går ju det sällan så bra...
Är det någon annan som har varit i samma sits och tagit sig ur det?
I så fall... HUR? Jag kommer liksom inte över det och jag vet inte vad jag skall göra..
Tacksam för alla tips!
Skvallerträning av Eva Bodfäldt finns på you tube även B.A.T. träning också på you tube men en kurs står nog högst på listan , samt ni SKA vara lugn o konsekvent i alla lägen! ett tipps på vägen = ta tag i örat massera vid oönskad reaktion så vrid om lite så det gör ONT o får kontakt med hunden.
Lycka till nu.
Åh Eva har varit min guru i många fall.
Men jag tycker att allt det där är så svårt i praktiken. Det låter ju så himla lätt och bra men när man står där så är det liksom inte det.
Min hund blir liksom så jäkla fokuserad, till och med en lokal hundpsykolog påpekade att "oj då, han har visst 140 miljoner ON-knappar men ingen OFF". Det är alltså skitsvårt att bryta honom och att kasta mig undan eller börja leka, haha, det är tyvärr inget alternativ. Speciellt nu när det är ishalka ute.
Det är ju mitt mentala först och främst det är frågan om så sett, hundens problem är ju att det är ju egentligen jag som är problemet och inte vet hur jag skall ta mig ur det.
Kanske har du någon bekant som har en lugn hund som du kan öva med?
Vi har en liten sexmånaders staffevalp som i och för sig är väldigt lugn i sig själv men det har hjälpt väldigt mycket att arbeta och träna med andra hundar hon känner till. Hon är ett godisvrak och gör nästan vad som helst för korv så det har verkligen funkat för oss. Börja i god tid med att visa att du har godiset och muta lite med det. Vi har också fört in ordet "titta" då vet hon att godis är på gång och hon ska ha ögonkontakt med oss för att få det!