har en schäfer på drygt 3 år som är helt underbar hemma men ute reagerar han på det mesta som rör sig Se människor o annat som rör sig på håll har börjat gå bra men i okända miljöer blir han lite "stissig" o piper o far runt o skäller lite emellanåt Vid några tillfällen har jag fått höra att det bästa vore att "ta bort honom Detta sägs av personer som säger sig vara hundmänniskor o som inte alls känner min hund eller mig Okända som svär o gapar när man är ute trots att man är på behörigt avstånd o han har dubbla koppel ifall nåt skulle gå sönder Nån som känner igen sig o hur hanterar man det? Ibland blir man bara så jäkla ledsen 😐
Först = bry dig inte om idioterna!
Var lugn o konsekvent själv o var ute med hunden så ofta ni kan o orkar titta på tex Skvallerträning samt BAT-träning OBS! ingen kvick fix tar olika lång tid beroende hund samt mattes envishet.
Ta o besök eran brukshundsklubb och få hjälp också.
Vad vi kommer o fråga vad gör ni med hunden nu? bara går ut för en kiss/bajstur sedan ok? eller gör ni nått mer? Schäfer är en brukshund o eran kanske är i den övre skalan av icke soffpotatis.
Var med i en klubb där en av instruktörerna sa att det bästa var att ta bort honom då.det ska vara roligt att ha hund Sökt kurs i annan klubb nu o hoppas det går bättre Tyvärr har jag i perioder tappat modet o man blivit ledsen då man möter såna människor som skriker o gapar o då har jag mig låst mig lite o "smyger" ut när jag inte ser nån i närheten Försöker trötta ut honom på tomten genom att söka godis och att hämta sin leksak på kommando bl a ja så mkt jag kan
Häng INTE läpp här utan se på You Tube om tex Skvallerträning det är Eva Bodfält som gjort den samt BAT träning bry dig inte utan GÅ ut o träna!
Hur mycket är ni ute med er hund?
När jag hade problem med min "passehund" Kamille så vart jag ute i flera timmar i stöten då hon drog samt vart skogstokig i var enda ätbart föremål , nu mera så får hon dra något men inte hela tiden o hon trivs med mig o upplägget vi har tillsammans , tyvärr så är jag förtidspensionär så ett o annat "problem" tar jag med en klackspark då jag har tid till detta.
Nu vet jag inte om det är för att jag är snart 58 år samt kille ingen har sagt att jag ska avliva någon hund närmast är väl Melwin Hovawart 15 + år nu som orkar knappt gå en km i taget.
Så gaska upp dig o säg till dig det här fixar jag så är hälften vunnet.
tack för uppmuntrande ord 😊 tyvärr så blir promenaderna ofta begränsade Försöker dock vara ute mkt med honom på tomten Den här helgen har han fått vara med oss när vi varit iväg i husvagn Pep o gnällde ett par timmar men fann sig sen i det o tystnade Däremot var han statlig när han kom ut o skulle gå promenad
Känner igen det du beskriver, jag får jobba varenda promenad med min, för att få henne att släppa intresset för allt omkring. Min är 7 månader, och kamplek gillar hon bättre än godis, så lek använder jag som avledare och som belöning för att hon själv släpper och riktar sin uppmärksamhet på mig i stället. Små steg, belöna en blick på dig för att sen öka på kravet. Nån sa skvallertäning och det håller jag med om, fungerar bättre än något annat jag har provat.
Lycka till och ge inte upp, men du måste strunta i vad andra säger så att du kan ge din hund motion ordentligt, annars förvärrar du bara alltihop. Du vet att du jobbar på problemet, och det måste få räcka, att du själv vet <3
Utgå från rasen! Vakthund, signalkänslig och kan vara pipig mer eller mindre. Inte att glömma,är en hanhund. Utnyttja signalkänsligheten, börja med kontaktövningar. Googlapå hundens lugnande signaler.
Har aldrig varit med om att någon öht gapat eller så när jag varit ute med mina småhundar under 17 år. Tror faktiskt att det kan bero på rädsla...Har aldrig själv varit orolig i samband med hundmöten förrut men det har ändrats lite.
En dag hälsade vi på en grannhund och den hade förlorat ena ögat vid ett bett från en "schäferliknande" hund några dagar tidigare. Jag blev chockad...
Eftersom vi leker och umgås med alla typer av hundar, oavsett storlek har jag börjat ifrågasätta mitt betende. Vi träffade en lekfull schäfter närom dagen och ägaren stannade och ville att hans hund skulle få hälsa. Okej, tänkte jag men då min hund lade sig på rygg som hon brukar då det är okej så tänkte jag, ett enda bett i hennes mage betyder nog slutet...Allt gick bra men har även känt lätt obehag när vissa ekipage inte verkat tillräckligt kopplade och det funnits halkrisk.
Schäfer har alltid varit en drömhund för mig men har tack o lov förstått att jag inte är den konsekventa person som kanske krävs för den storleken. Min hund är ouppfostrad men tror inte min omgivning lider av det.
Lycka till!
En schäfer skall helst jobba, för att inte bli understimulerad och börja steppa runt. Att skälla är att bl.a. att vakta. Få bort inkräktaren.Eftersom den är signalkänslig så läser hunden den andra hunden och ser mer än ägaren. Tro att en hanhund med mycket hormoner. går in för att leka. Då kan man vara ute på hal is och det kan smälla ordentligt. Hundar som hälsar öga mot öga, kan innebära ett hot mot varandra och slagsmålet är igång. Finns det en löptik som kissat i närheten, så kan det sluta stort slagsmål och då hjälper det inte ens om hundarna bor tillsammans. Ett sätt att undvika skällande vid hundmöten är att sätta sin hund med ryggen till den(lugnande signal) andra hunden, så de kan gå förbi.
Har aldrig varit med om att någon öht gapat eller så när jag varit ute med mina småhundar under 17 år. Tror faktiskt att det kan bero på rädsla...Har aldrig själv varit orolig i samband med hundmöten förrut men det har ändrats lite.
En dag hälsade vi på en grannhund och den hade förlorat ena ögat vid ett bett från en "schäferliknande" hund några dagar tidigare. Jag blev chockad...
Eftersom vi leker och umgås med alla typer av hundar, oavsett storlek har jag börjat ifrågasätta mitt betende. Vi träffade en lekfull schäfter närom dagen och ägaren stannade och ville att hans hund skulle få hälsa. Okej, tänkte jag men då min hund lade sig på rygg som hon brukar då det är okej så tänkte jag, ett enda bett i hennes mage betyder nog slutet...Allt gick bra men har även känt lätt obehag när vissa ekipage inte verkat tillräckligt kopplade och det funnits halkrisk.
Schäfer har alltid varit en drömhund för mig men har tack o lov förstått att jag inte är den konsekventa person som kanske krävs för den storleken. Min hund är ouppfostrad men tror inte min omgivning lider av det.
Lycka till!
jag har vid flera tillfällen haft för mig helt okända människor som skrikit förbannade hundjävel, o den där jävla hunden, ja den där har du ingen pli på va, en sån där hund ska man ta bort. En äldre dam stod en bit bort o svor som en galen på min hund o då stod jag på min egen tomt med honom. Började unghundskurs med honom när han va ca året men blev i princip ombedd att gå därifrån med påföljd av att man inte törs söka flera kurser. Söt med ljus och lykta efter nå som kan ge tips o råd om kanske vara med otränad hundmöten o jag fick väl 2 svar Den ena träffade jag 2 ggr o hon träffade min hund en gång o sen fick jag sms efter ca 3 månader med massa skit hon hävde ur sig om hur okunnig jag var osv, den dra ville ha 500kr/tim samt reseersättning
Schäfer ÄR brukshund! så kolla in tex http://www.schaferhundklubben.se/
Och var UTE! lås inte in dig där hemma för då händer det bara tråkiga grejer om träning tex Cykla en ca 6 km är bra godissök o korvspår får man göra utan markägares tillstånd kräver dock lite förberedelser men roligt för dig o hund samt om det händer något så stoppa in ett finger i örongången på vovven vid panik lite lugnare så massera ett öra o om utfall vrid om så hunden reagerar och ni ska vara lugnet själv under tiden så tillit uppstår samt alla dom träningssättten finns på you tube sök själv och dom ni har mött? är träskalllar som inte skulle ha hund överhuvudtaget om vi nu får hundkort.