Det får nog anses vara ovanligt med en 11-årig hund som inte har några ålderförändringar i form av artros. Förra året tog jag bort en tik på 14 år och under de sista åren så var hon stel och långsam, men vid gott mod. Hon fick smärtstillande/antiinflammatorisk medicin under sitt sista år. Ålder är u ingen sjukdom och ålderförändringar hör till, så jag oroar mig inte över att en gammal hund blir långsam. Ser hunden ut att ha ont så tar jag den till veterinär för att få smärtstillande (typ Rimadyl eller Previcox) utskrivet.

Ja just nu har han ju ont mellan varven vid mer än ca 30 min promenad så det är ju mest en chock för oss.

Vi har ju haft turen att han alltid varit pigg i kroppen och i princip inte märkt av hans ålder så det blir ju en omställning för oss. Dels hur vi ska hantera lekar och promenader men även såklart att han kanske behöver få medicin för det.

Man blir helt plötsligt påmind om att han inte alltid kommer finnas med oss. Tack för ditt svar!

Mina gamlingar får gå på seniorkontroll dvs veterinären kollar ögo, öron, tänder, tar blodprov och urinprov, kollar njur- och levervärden, sköldkörtel. Går igenom leder och tassar och gör ett "knölprov" dvs känner efter om det finns tumörer eller utväxter i huden. För detta betalade jag senast - i höstas - 1750, vilket jag tycker är väl använda pengar. Med min förra hund upptäcktes dels en begynnande artros i en armbågsled (han röntgades och det kostade förstås extra) och prostataförstoring. Han fick adekvat behandling i form av kosttillskott och "vattentrask" samt simning och lite ändrade motionsrutiner och så klart medicinering för prostatan. Han var nästan nio år när behandling inleddes och han levde i välmåga och så frisk man kan begära tills han var nästan tretton.Så jag rekommenderar varmt en allsidig seniorundersökning av din hund.

Bättre förekomma än förekommas.

Vi har tid hos veterinären idag för att kolla upp allt.

Så vi får snart svar, det är väl mer det att man vill veta hur andra upptäckt artros hos sina hundar i form av symptom men när jag läser om artros så stämmer ju en hel del in på honom.

Jo, det är klart att vi har sett att våra gamlingar blivit stelare, tvekat i trappan och att hoppa upp i bilen; sett att det varit lite trögare att resa sig från liggande ställning. Det är så flertalet hundar blir på ålderns höst - vi också. Man kan underlätta: lyfta i och ur bilen eller - som vi har gjort med våra tunga hundar - skaffa en hopfällbar "brygga" i aluminium så att hunden kan gå i och ur bilen. Täcke när det är kallt och ledvärmare från backontrack när det behövts. Mjuk liggplats. Det finns mycket man kan göra för att underlätta för hunden. Men det känns bra att göra heltäckande hälsoundersökning och kunna utesluta sådana sjukdomar som inte direkt har med begynnande artros att göra.

En bekant har en flatcoattik i  8- årsåldern, som som lite efter vart började släpa benen efter sig och även halta på ena bakbenet. Tiken behandlades av ägaren som om det var artros med kosttillskott och anpassad livsföring, men det var inte artros, inte uttalad i alla fall. Det var livmoderinflammation som legat och pyrt i månader och det höll på att gå riktigt illa. En seniorundersökning hade nog gett korrekt besked innan det gått så långt som det gick.

Så du gör helt rätt som låter din hund få en helundersökning hos veterinären.

Troligtvis artros, men Gizmo reagerade inte på något vis under undersökningen, visade ingen hälta alls så de fick gå på vad vi sa bara.

Inte nödvändigt att röntga för det skulle inte förändra något mer än att vi vet mer exakt. Men han ska få gå på kortison igen livet ut och så ska vi motionera honom som vanligt men vara uppmärksam om han blir trött och anpassa oss efter det. Hellre flera korta promenader än en lång osv.

Så inga överasskningar men ändå tråkigt, men han är gammal vår lilla gubbe :)

Du kan inte tänka dig att ge hunden tillskott? Jag har gett mina gamlingar det och sett att det hjälpt dem. Förre och förrförre labben fick Seraquin + Dr baddakys laxolja för omega 6 och 3 när de blev "morgonstela" De fick båda en väsentligt bättre rörlighet efter några veckor . Nuvarande labradortik får Seraquin gonex + samma olja. Hon har inte uppvisat stelhet, men är i "rätt" ålder, så jag förebygger hoppas jag. Vår promenadkompis eurasiern visade förra våren upp en stolpig gång och ville inte riktigt springa och hoppa runt med Mållan. Han fick ett nytt foder RC mobility och rör sig avsevärt mer obehindrat numera. Du kanske ska pröva? Men välj ett tillskott av hög och dokumenterad kvalitet. Du kan också gratis bli medlem i patientföreningen  www. hundartros.hemsida24.se      Den drivs av ett läkemedelsföretag och har informativa artiklar, fråga/svarspalt , patientberättelser mm

Chock? Som en annan medlem skrev. Hundar får också ålders krämpor. Ålderscancer, atroser, sämre hörsel, syn m.m. Det bästa är att låta den gamla promenera, efter sin förmåga. De behöver inte jaga bollar m.m. bara för husse och matte tycker hundar ska göra det. Har gått igenom många äldre hundar, stora som små. De har fått levt efter sin förmåga.  Det som är mycket vanligt är att gamla hundar får stroke. Ena dagen pigg och glad, nästa dag ligger med kramper. Kroppen säger att den håller på ge upp. Den att gå på cortison länge, kan ge blödningar. Op. en av mina små hundar patella lux. som ettåring. Den lilla hunden visade inga tecken innan, utan upptäcktes vid rutin kontroll.

Tack för tips! Jo vi kommer ge tillskott också.

Självklart får det det, men vår hund har alltid betett sig
som en unghund i kroppen, så för oss blev det en chock
när han plötsligt visade tecken på smärta och hälta.
Sen är det självklart även han blir gammal men för oss rent mentalt
var vi inte beredda.

Vår hund är ju tyvärr helt tokig i att leka med bollar och springa efter saker, så hans livskvalité skulle förändras drastiskt om det var helt förbjudet. Men han har inget förbud mot att leka från veterinären utan mer att vi måste se vart hans nivå ligger på och fortfarande mår bra.
Men tex gillar han att söka saker och det är betydligt skonsammare än tvära kast.

När det gäller kortisonet så fick han det ursprungligen pga kronisk tarminflammation, så vi hade inget annat val. Nu ska han gå på kortison livet ut, dock på så låg dos som möjligt. Någon annan medicin är inget alternativ med tanke på hans känsliga mage.. då ska tydligen kortison vara bättre än alternativen..