Hejsan allihop!
Sitter här och väntar på att min dator ska fundera klart, så skriver om en sak *jag* funderat på.
Ni som håller på med hästar och hundar, och tränar era hundar med positiv förstärkning, hur ställer ni er till att man i princip bara tränar hästar med negativ förstärkning, ibland med ren bestraffning?
Jag har ridit på ridskola i två år nu, har inte så mycket tidigare erfarenhet av hästar, men det bär mig lite emot att hela tiden i princip rida hästen under "hot om våld". Inte som att jag är en brutal ryttare, jag försöker hålla min hjälper så små och icke-obehagliga som möjligt, men det går inte att komma ifrån att hästen i de flesta fall lärts att göra som jag signalerar eftersom jag kan/kommer att göra illa den annars.
Ett ganska tydligt exempel är hästar som inte "går fram" om inte ryttaren håller i ett spö...
Gud så intressant att du tar upp detta! Jag har gått från "hästvärlden" till hundvärlden och fått mig en ordentlig tankeställare i och med att jag satte mig in i hundträning, etologi och relationen mellan människa och djur.
Har tänkt mycket på hur otroligt illa jag betett mig mot hästar som yngre, och hur det kan komma sig eftersom jag ändå ser mig själv som en hängiven djurvän.
Min teori är att det är en "kultur" som ärvs ner från de äldre inom hästvärlden till de yngre. Vad jag minns så fick jag lära mig att agera på ett visst sätt mot hästar. Det enda det talades om HELA TIDEN var hur "farligt" och "riskfyllt" det var och hur man hela tiden måste vara stenhård mot djuren för att det på något vis skulle vara säkrare?
Det är ju något med ridskolor som överhuduvtaget känns gammeldags och inte särkilt sjysst ur ett djurskyddsperspektiv. Om man måste uppfostra barn att använda fysiska straff på hästarna för att kunna hålla på säkerheten så står det INTE rätt till inom verksamheten.
Det är verkligen dags att börja öppna ögonen för detta, och jag blir så glad att se att någon tar upp den här frågan! Tack!
Skönt att se att nån mer än jag reagerat på detta :).
Jag kom ju in i hästvärlden som "30+"-are, efter att ha tränat och tänkt och läst kring hundträning i typ 9 år, och mycket av det som verkar vara standard i hästvärlden tycker jag känns lite jobbigt.
Jag vill ha ett djur som jobbar tillsammans med mig för att det är roligt/för att det vill ha en belöning, inte ett som gör som jag säger för att slippa smärta :/. Nog kan jag förstå svårigheten i att mata godis i en häst medan man sitter på dess rygg, samt att man *måste* ha en jäkla kontroll på ett flyktdjur på några hundra kilo. Men ändå :/.
Det är ju också mycket lättare att träna en häst med negativ förstärkning/bestraffning eftersom man oftast sitter på den, eller åtminstone har tömmar till bettet, medan en hund som ska arbeta självständigt kan var svårare att "ta tag i". Men ändå :/.
Extra deprimerande eftersom det fungerade så bra att träna en tjafsig häst att stå stilla i boxen mha små morotsbitar... "näsan framåt och hovarna i backen = morot". Standard verkar istället vara att slå och skrika åt hästar som inte gör som de ska...
Ja, det är verkigen så på ridskolan, men inte om man håller på med horsemanship. Det går utmärkt att hantera hund och häst på samma sätt, lära dem att ge efter för lite tryck, där det slaka kopplet/tygeln betyder belöning du gör rätt. En rörelse mot (med eller utan att man nuddar djuret) är en korrigering och en rörelse ifrån är en belöning.
Mja, fast att slaka en tygel är ju att man tar bort ett obehag (=bestraffning) = negativ förstärkning.
Det är skillnad på tryck och ryck. Ett tryck ska inte upplevas smärtsamt, utan endast vara en komunikation som talar om att jag vill något. Att ta mjukt i tygeln på en häst som lärt sig att ge efter för tryck kan du göra med lillfingret, precis som du kan ut och gå med en hund som lärt sig samma sak, och då är det absolut inte obehagligt med att det trycker lite.
Det är som när man stannar om hunden drar, och går igen när den söker kontakt med oss. Trycket som uppstår i halsbandet när vi stannar är det tryck som jag menar. Om vi lär hunden att ge efter för det trycket, så får jag en hund som följer kopplet i stället för att försöka komma undan. Att en hund drar i kopplet beror på att den försöker komma undan trycket i stället för att ge efter för det. När en hund är tränad på att ge efter för tryck, eller en häst, så i stället för att streta emot, förljer de efter tyglen eller kopplet.
Det man måste lära dem är att de själva har makten att "stänga av" trycket genom göra det vi ber om. Westernridning handlar mer om horsemanship än vad den mer traditionella ridningen gör, om du nu vill ha ett annat sätt att rida på, som inte är lika mycket "tvång" involverat.
De hundar som jag haft att göra med som dragit i kopplet har gjort det för att de vill fram till något, gärna snabbare än jag tänkt mig :D.
Sen håller jag med dig att det är en väldigt nyttig sak att träna ett djur till, men det är fortfarande en träning som går ut på att djuret ska göra något för att slippa undan ett obehag, inte för att vinna en belöning (utöver i det faktum att "slippa obehag" är en belöning...).
Du pratade om hot om våld i ditt första inlägg och då säger jag igen att om du vill ha ett annat sätt, så kolla in westernriding och horsemanship. Jag antar att allt jag säger ska motsägas så jag ska inte säga något mer :D
Skönt att se att nån mer än jag reagerat på detta :).
Jag kom ju in i hästvärlden som "30+"-are, efter att ha tränat och tänkt och läst kring hundträning i typ 9 år, och mycket av det som verkar vara standard i hästvärlden tycker jag känns lite jobbigt.
Jag vill ha ett djur som jobbar tillsammans med mig för att det är roligt/för att det vill ha en belöning, inte ett som gör som jag säger för att slippa smärta :/. Nog kan jag förstå svårigheten i att mata godis i en häst medan man sitter på dess rygg, samt att man *måste* ha en jäkla kontroll på ett flyktdjur på några hundra kilo. Men ändå :/.
Det är ju också mycket lättare att träna en häst med negativ förstärkning/bestraffning eftersom man oftast sitter på den, eller åtminstone har tömmar till bettet, medan en hund som ska arbeta självständigt kan var svårare att "ta tag i". Men ändå :/.
Extra deprimerande eftersom det fungerade så bra att träna en tjafsig häst att stå stilla i boxen mha små morotsbitar... "näsan framåt och hovarna i backen = morot". Standard verkar istället vara att slå och skrika åt hästar som inte gör som de ska...
Jag tror att det där kommer att ändras mer och mer! (Eller "önsketänker" kanske är rätt ord?)
Jag har snubblat över fler och fler youtubekanaler och instagramkonton med unga tjejer som tränar sina hästar med positiv förstärkning från marken, och rider utan en massa tjafs i munnen och redskap för bestraffning/kontroll. Det verkar hända saker i hästvärlden!
Det är nog mycket så att just ridskolor ligger efter för att verksamheten är så pressad. Ekonomin kräver att ha många elever, och många elever kräver mycket personal, men ekonomin tillåter inte mycket personal så det tummas på etiska förhållningssättet till fördel för "säkerhet". Jag tror det är ridskoleverksamheten i sig som behöver ses över, rejält!
Men skönt att höra att fler funderar över detta! Jag red som barn /ung tonåring och kom tillbaka en snabb vända till ridskolan för några år sedan, som 26/27-åring, och hamnade i gamla mönster direkt!
Det GÅR att förhålla sig till hästar utan bestraffning! Det finns många exempel på det, så det är upp till oss!
De hundar som jag haft att göra med som dragit i kopplet har gjort det för att de vill fram till något, gärna snabbare än jag tänkt mig :D.
Sen håller jag med dig att det är en väldigt nyttig sak att träna ett djur till, men det är fortfarande en träning som går ut på att djuret ska göra något för att slippa undan ett obehag, inte för att vinna en belöning (utöver i det faktum att "slippa obehag" är en belöning...).
Men allt tryck är inte ett hot om våld, inte heller är det smärtsamt. Sätter du på dig en klocka är det ett tryck mot din arm, knyta skorna ger ett tryck mot foten osv och tryck betyder inte alltid smärta.
Samma om du står i vägen och jag vill gå förbi, då lägger jag handen på din arm och säger "ursäkta". Min hand ger ett tryck mot din arm med det betyder ju inte att jag tänker slå dig utan det är en hjälp som visar åt vilket håll jag vill att du flyttar dig. När du flyttar dig så flyttar du dig alltså undan från trycket av min hand, inte för att du är rädd att få stryk. (får jag väl hoppas iaf)
Tryck betyder alltså bara smärta om det blir så hårt att det gör ont eller om du blivit lärd att det kommer göra ont. Så om du lär en valp att flytta sig undan tryck från handen eller halsbandet så kommer den lära sig detta utan att på något sätt förknippa det med hot eller smärta.
Men det beror ju givetvis på hur det lärs in...och i hästvärlden ligger man rejält efter ja.
Jo, jag säger inte att trycket nödvändigtvis är ett smärtsamt sådant, jag tränar själv hundar genom att stanna när de drar osv, jag hävdar bara att en träning att vika för tryck, där belöningen är att trycket minskar, är en träning med negativ förstärkning. Vilket inte i sig behöver vara oetiskt, men det jag frågade efter var exempel på träning med *positiv* förstärkning, dvs att du tillför en belöning vid rätt beteende, inte en där du tar bort en bestraffning :).