Portugisisk vattenhund? Någon erfarenhet av den rasen? :) 

har bara träffat en och hon va jätte mysig :) pälsvården gör mig inget.

vet att det finns allergiker som funkar super bra med dom. 

Portisar kan jag inte så mycket om, men medlemmen -Aslan pwd- har en och brukar kika in här emellanåt. 
Skicka ett PM alternativt starta en ny tråd med rasen i rubriken så är det större chans att hon(?) ser den!

Här är jag!

Jag har en portugisisk vattenhund på 4 år. Min syster har en på 5 år som hon tävlar med i princip varje helg, och hennes andra portis är bara ca 12 veckor i nuläget och är mest söt... åtminstone när han sover

Vi har allergi i familjen och inga fällhundar eller pudel fungerade. Men så träffade vi portisen, och det gick hur bra som helst! Vi gick från att ha varit hundlösa i 18 år till två portisar inom loppet av ett år. Först kom min systers portis hem, sedan ett år senare kom min egen Aslan hem.

Portisen är ickefällande och får lång päls som kräver ganska mycket pälsvård när den är lång. Själv rakar jag ner pälsen ca varannan månad, då är den i princip lika kort som whippet-päls (finns tusen olika skär med olika längder att välja på) och kräver bara bad ca var 3e vecka, men för Aslan brukar det dröja säkert 4-5 veckor.

Mentalt sett är portisen en väldigt nyfiken och påhittig hund. Aslan ÄLSKAR att arbeta. Vi kör rallylydnad, lydnad, drag (barmark och skidor), spår, HtM och freestyle. Syrran kör utöver detta även nosework, viltspår och agility. Aslans favoritaktivitet är draget eftersom han älskar att springa. Vi har börjat titta lite på agilityn, men just nu ligger fokus på lydnad, HtM och freestyle.

Det är riktigt roliga hundar att arbeta med, dock är det inte så många som gör det eftersom utställning är den vanligaste aktiviteten inom rasen. Men det finns flera som likt mig och min syster tävlar med portis och många börjar få upp ögonen för rasen både som aktiva sällskapshundar och som arbetshundar. Aslan har tagit RLD N och RLD F utan större svårigheter, syrran har så många titlar att jag inte orkar räkna, samt någon pinne och lite diplom i agility och nosework. Vet/känner flertalet portisar som t.ex. tävlar i höga klasser i lydnad, bruks, kör SM i agility m.m. Vet minst 1-2 portisar som utbildats till ex. diabeteshund, servicehund/vårdhund. Har även träffat en portis som är lik-sökhund (alltså söker efter kroppar både över och i vatten) osv. Så vill man så kan man, de har enorm potential!

Aslan är väldigt tydlig med att jag är favoriten, sedan kommer familjen och främlingar skiter han fullständigt i. Medan syrrans portisar älskar att bli gosade och klappade, vem som helst som ger dem uppmärksamhet är deras bästis. Men de har precis som Aslan en "favorit" (min syster) som de lyssnar lite extra på, tyr sig till och gärna arbetar med.

De kan ha en del vakt. Syrrans gamla vaktar lite mer, medan Aslan mest skäller lite vid dörren när det ringer (vilket för mig är helt okej). Annars är Aslan en väldigt tyst hund, dock "morrpratar" han mycket när han är glad, något jag sett hos många portisar.

Aslan har en hel del jakt i sig och jagar det mesta som rör sig, medan syrrans gamla inte bryr sig om det så skulle sitta en hare mitt framför honom på vägen. Valpen bryr sig inte heller om fågel/vilt än så länge och lär nog inte göra heller. Så jaktmässigt kan det skilja väldigt mycket från individ till individ.

Aslan var inte alls mycket för att gosa till en början, men nu är han en riktig knähund! Syrrans portisar älskar att gosa.

De flesta (men inte alla) portisar älskar vatten - de är ju en vattenarbetande ras från början. Syrrans gamla gillar att arbeta i vatten (simma efter apporter, dyka osv), medan Aslan mest simmar för att simma och kan hålla på i säkert 10 minuter och bara simma fram och tillbaka längsmed stranden.

Hanar har en idealmankhöjd på ca 54cm och vikten ligger runt 18-25kg, men många är större (min hane är 56cm). Tikar har en idealmankhöjd på ca 46cm och väger såklart lite mindre. De finns i brunt (Aslan är/var brun), svart, brun eller svart med vita tecken och i enstaka fall helvita, men de är sällsynta.

Många allergiker klarar portisen, men inte alla. Vi får ofta besök av personer med allergi som är intresserade av rasen och vill testa om de tål den. Vissa klarar det utan några som helst problem medan andra inte klarar det alls. De med astmabesvär har ofta haft det lite värre, men det är högst individuellt. Ett tips om ni vill testa rasen är att åka till ett hem där det ENBART finns en portis, inga andra djur eller hundar. Skulle en reaktion uppstå så är sannolikheten trolig att det är hunden man reagerat på, så att det t.ex. inte är en annan hund/katt eller liknande som också bor i huset som man reagerat på.

Undrar du mer är det bara att fråga på så svarar jag så gott jag kan

Att tro att vissa raser är bättre, är en falsk trygghet.

En familj jag känner testade att hälsa på hos olika uppfödare och trodde de hittat rätt. De köpte hundvalp av s k "allergivänlig" ras och tog med den hem. Efter första helgen fick de lämna tillbaka valpen. En tragedi speciellt för barnen....Det räcker inte alltid med ett besök tyvärr...

Oj 😧 valpar är ju oftast mer allergena också :/ 

vi kommer vara super noga just så det inte ska bli fel, kommer absolut inte låta en enda hund åka jojo fram och tillbaka. 

synd att det inte funkade för dom :/ 

Tack för en så himla utförlig text! Verkligen informativt att få en liten spegelbild av rasen! 

Är det svårt att hålla pälsen fin? Krävs det mycke dyra produkter om man tillexempel vill ha den lejonklippt? :) 

Är det något speciellt man ska tänka på vid valpköp som man ska kolla att föräldrarna är fria från osv? 

Är verkligen intresserad av rasen. :D

Okej. Tyck det du. Nu äre ju dock så att för honom funkar vissa raser bättre. Sen om du inte tycker det är så, då är det upp till dig :) 

ha det gött!

Aslan har ganska tjock päls, jag har ställt ut honom en gång men det fick räcka och han är nerklippt på heltid. Varken han eller jag är intresserade av pälsvård då vi är mer för sporter där han får arbeta med huvudet än för utställning. Jag fick borsta och bada ganska mycket när han hade lång päls. Min syster har sin äldre hane portisklippt på heltid, men hans päls är mycket tunnare. Hon badar ca var tredje vecka och borstar ibland lite varje dag, ibland på sin höjd en gång i veckan utan att det blir så stora tovor. Så det beror lite på vad hunden har för pälstyp. Har man hunden fullpälsad får man räkna med att lägga en del tid på pälsvården med att borsta och kamma, men kammar man en liten bit av hunden i taget varje dag blir det inte så farligt. Tycker man det är lite mysigt att sitta och pyssla är det ju en fördel, inte som mig och Aslan som båda två hellre ligger och krälar i skogen än sysslar med pälsvård. Syrrans gamle portis ligger med magen i vädret och sover och bara "borsta mig, booorstaaa miiiiig". 

Sedan kan man även ha en halvlång kofta, man kan ju klippa och korta ner längden med sax om man vill. Det är det som är så bra, man kan klippa precis vilken frisyr man vill! Pälsen växer relativt fort så skulle det bli knäppt tar det inte evigheter att rätta till.

Jag har kört på helt vanliga hundschampoon och balsam från typ arken zoo och de fungerar perfekt. Vissa använder något som heter nåt i stil med OMG plush puppy som tydligen ska vara bra att spraya på tovor för att lättare reda ut dem. Har dock aldrig testat det själv Köpte en egen klippmaskin också för att slippa lämna in honom på klippning (klipper ofta då jag gillar när det är kortkort) och den har jag sparat in för länge sedan. Dyr i inköp men helt klart värt det!

Det finns två pälsvarianter, en vågig (som Aslan) och en krullig som är mer pudellik. Har inte jättemycket erfarenhet av den krulliga pälsen men upplever den mer kompakt, tjockare och mer svårborstad än den vågiga. Men kan ha fel!

Höfter är viktigt att kolla upp då det förekommer en del HD i rasen. Är föräldrarna även ED-röntgade är det ett stort plus! Föräldrarna ska även vara ögonlysta UA innan parningen äger rum. Är föräldrarna gentestade eller via arv fria för JDCM (hjärta), PRA (ögon) och IC (improper coat) är det också bra (framförallt JDCM och PRA eftersom de kan påverka hundens funktion, en felaktig päls påverkar bara utseendet). Gentesterna är inget måste, men rasklubben rekommenderar att de görs. Om föräldrarna är testade bör båda föräldrarna vara clear (fria) alternativt om den ena är carrier (bärare av defekt gen) bör den andra vara clear. Är båda föräldrarna carrier av defekt gen ökar risken lite för att avkommorna ska drabbas av sjukdomarna. Men det absolut viktigaste är HD och ögonlysning, sedan ED, JDCM och PRA. Sist IC.

Sedan är jag en sådan som lägger stor vikt vid hundens mentalitet. Nu är det tyvärr inte många uppfödare som gör MH/BPH på sina hundar (än), men om det är gjort med bra resultat är det en fördel! Genomfört MH/BPH är dock inte ett kvitto på att mentaliteten är bra, såklart. Hunden kan ha gjort ett bra test, men kan även ha gjort det med tveksamt resultat t.ex. rädslor, osäkerhet, aggression, skotträdsla och lång tid för att avreagera. Så har MH/BPH gjorts är det bra att tolka resultatet också.

Har du möjlighet, träffa både hanhund och tik och bilda dig en uppfattning om deras mentalitet. Be ägarna beskriva hundarna men lita inte blint på det - de flesta tycker ju att deras egen hund är den bästa i världen, därav vikten av att själv (om möjligt) kunna bilda sig en uppfattning. Kontakta flera olika uppfödare och be dem berätta om tanken med sin avel och vad de gör med sina hundar, vad deras hundar har för kvalitéer och så vidare. Varför gör de just den kombinationen och vad kan den tillföra rasen(om de har en på g som ni är nyfikna på)? Gärna lite mer utförligt än "vi hoppas få fram rastypiska, trevliga valpar". Vad innebär rastypisk mer specifikt för hen? Vad förväntar hen sig för egenskaper hos valparna? Aktivitetsnivå och arbetslust? Jaktintresse? Sociala? Vaktiga? Vattenintresse? Storlek?

En annan viktig sak - fina utställningstitlar framför namnet är inte är en garanti för en trevlig, träningsvillig, vettig hund. Så var noga med att verkligen kolla upp hundarna, försök träffa dem och bilda en egen uppfattning om hur de är. Låt dig inte förföras av fina utställningstitlar framför namnet, om en uppfödare framhåller hundens utställningsmeriter som bland de viktigaste av hundens kvaliteter - varför nämner de inte hundens trevliga temperament eller arbetsvilja som viktigast? Är ett snyggt utseende väldigt viktigt för mig, är utställning något jag vill satsa på eller finns det andra egenskaper som väger tyngre för mig? Måste jag ha en valp efter en multichampion sprungit-femtio-mil-i-ringen-vinnare17 korv-är-mitt-favoritgodis-excellent eller räcker det med en hane med excellent på utställning och titeln RLD N eller kanske ett godkänt resultat i startklass lydnad som visar på att hunden har träningsvilja? Eller kvittar det för er vilka meriter föräldrarna har/eller om de inte har några?

Slänger in lite fler bilder på olika frisyrer och pälslängder

Är trådskaparen ett troll? Hoppas att det är så. För det skulle vara bedrövligt om att någon utsätter någon för stor fara. som går väldigt fort när det sker.