Varför är det så jävla svårt att läsa ,studera o fråga om en hundras man vill införskaffa.Allt för många människor TROR att alla hundraser är ungefär likadana.Har träffat på alldeles för många Tomtar som inte fattar hur deras hund fungerar.Har själv en hund som har krävt av mig offantligt mycket tid + tålamod,undersökningar ,ja allt.Men han fungerar som han skall göra(har en Sarplaninac) .Är såååå jävla trött på alla dessa människor man träffar som tror,NI SKALL EJ TRO ,NI SKALL VETA om eran hund.Nästa gång NI Puckon skaffar er en hund,det finns kramdjur som NI inte behöver veta något om. Köp dessa så slipper VI andra seriösa hundägare försvara o förklara varför era jävla hundar är så förbannat ouppfostrade. Lite förbannad men det räcker nu med attityden" Min hund gör ej sådant"
Håller med dig, mött många som inte borde haft hund...
Jag som förstagångs ägare till hund har säkert gjort mycket tabbar med min också men jag läste på massor innan köp av hund. Dock lyssnat lite mycket på en som nog inte var så kunnig som jag först trodde har jag insett efteråt i hantering med kloklippning etc tyvärr. Men saker har löst sig och min hund har aldrig farit illa eller blivit aggressiv etc.
Största felet många gör är nog att antingen läsa på för dåligt, träffa för få hundar och faktiskt "prova" ett hundliv i vardagen innan man köper en egen tex åka till nån med hund ofta m.m. Eller välja helt fel ras efter hur man lever.
Ja, det är ganska sjukt hur många det är som skaffar en eller FLERA hundar och inte har en aning om hur man tränar dem, eller ens försöker!
Utan ett ordentligt genomtänkt rasförbud, likt det föredömliga danska, kan ju vem som helst i Sverige skaffa sig precis vilken hund som helst - exempelvis en fullkomligt osvenskt förväntat farlig Sarplaninac.
Synnerligen upprörande idioti, som självklart måste stävjas.
Moget svar när du aldrig har träffat mig eller min Sarpa.Det finns inga farliga hundar,det finns bara IDIOTER på andra sidan kopplet. Ps Du tillhör alltså den kategorin som är :::::::::::: .
Mår du bättre nu?
O så har vi en Läkare på plats.Ja mår alldeles utmärkt men personligen så brukar ja EJ konsultera Läkare via nätet. Så lycka till o Ragga upp kunder,ja går till min Husläkare ifall ja mår dåligt. Tack för omtanken lol
Men lägg ner nu! Ska du sitta och spy galla och vara allmänt otrevlig så kan du göra det någon annanstans!
Borde väl inte väcka upp den här tråden igen, den var ju inte särskilt givande, men vad gör man inte för att slippa göra nytta några minuter till... ;)
Hur som, jag finner det beklagligt hur många männiksor som skaffar (stora, potentiellt farliga) hundar vars användningsområde inte längre är applicerbart i vårt samhälle och verkar tro att hundratals, ibland tusentals, år av selektiv avel för att få fram individer med egenskaper och drifter som passar för att utföra ett visst jobb, inte har någon som helst betydelse!
"Det handlar inte om rasen, utan hur den tränas", "Det finns inga problemhundar, bara dåliga ägare" osv... Likväl ser man inte dessa människor försöka sig på trädskällarjakt med en vinthund, eller fårvallning med en retriever... Mycket märkligt detta.
Sen kan jag väl tycka att man för all del är en dålig ägare då man skaffar en hund av en ras som inte har rimliga förutsättnignar att fungera i det liv man lever, men uttalandet brukar mer tas till att betyda att alla hundraser kan formas till att fungera problemfritt i samhället.
Naturligtvis är risken att en skarp boskapsväktare, dvs en hund av en ras som avlats till att självständigt vakta sin flock, tar beslutet att med våld vakta sin flock, om den nu hamnar i en situation den finner hotfull! Likaså får jag som vinthundsägare räkna med att min dam kommer dra efter en hare om hon får syn på en sådan, och om hon nu mot förmodan får tag i den (borzoierna är avlade för jakt på större vilt, och är sällan snabba nog i vändningarna för en hare) så kommer hon antagligen bita ihjäl den.
Sen finns det naturlgitvis utrymme för individen och träning... min vinthund jagar exempelvis inte katt, eftersom hom vuxit upp med en sådan och konstaterat att de är potentiella lekkamrater, inte potentiella byten. Hon är också rätt feg, samt har aldrig fått chansen att prova att jaga större vilt, så hon ger sig inte efter nåt större än en hare, men likväl finns jakten där i botten, och det är något jag som ägare får räkna med.
Jag tror också största problemet idag är fel val av ras, fel individ eller fel personlighet hos individen tex rädsla och dålig kunskap.
Som jag nog skrev i tidigare inlägg också.
Det jag ser är tyvärr att raser som anses farliga, ofta kamp eller vaktande hundar inte längre är de enda.
Idag har räddsla och ostabila hundar ökat, även våra stressade liv smittas av på hundarna, likaså att vi människor bor trängre i lägenheter etc.
Jag ser faktiskt en hel del agressiva små hundar nu när jag bor i samhälle, de drar före ägaren, skäller och morrar men anses ändå ofta söta...
En granne i närliggande hus av lägenheter verkar ha skaffat sig en schäfer och jag säger inte annat än detta är vackra hundar med stor potensial men de kräver också en bra ägare som ger mer än tex en sällskapshund ägare behöver göra.
Denna schäfer skäller väldigt mycket, morrar mot andra hundar och leds ofta i kopplet av en liten tös som knappt kan nått tonåren när hunden är något år gammal bara.
Jag hoppas ingen olycka ska ske ska jag bara säga...
För mig som är uppväxt på landet känns faktiskt en schäfer väldigt fel i lägenhet, funkar säkert men känns fel bara.
Sen ska man inte heller skaffa en hund så på landet eller i staden och tro på hundarna i film som jag tror är fallet för väldigt många att skaffa hund, få en perfekt "Lassie".
En bekant var helt betagen i just Långhårig Collie och var helt fast i att skulle den ha hund så var det rasen, men sen att de bor nära väg utan staket, är väldigt stillasittande och verkar ha väldigt dålig kunskap om hund eller vara hemma dåligt verkade inte som något den tänkte på. Rasvalet kändes liksom helt fel enligt mig och än har de inte köpt hund.
Hundar idag godkänner otroligt mycket av våra mänskliga liv får jag säga men iom att jag lärt mig så mycket av min första hund ser jag också att vi människor behöver ändra en del igentligen för att ge en hund ett värdigt liv, vissa borde nog inte ens skaffa hund när de inte alls har livet för det tex heltidsarbetande, småbarn och stressigt liv med aktiviteter, socialt eller annat...
TS har ju uppenbarligen misslyckats med att hålla sig och sitt förväntat opålitliga djur borta från allmänheten. Därav den fullkomligt orimligt felriktade frustrationen, enligt min tolkning, naturligtvis. ;)
Utan diktatur är det stört omöjligt att förbjuda idioti, men att förbjuda olämpliga hundtyper är både genomförbart och önskvärt, eftersom det begränsar tillgången på förväntat farliga/sjuka hundar...
... som i ett någorlunda civiliserat samhälle - som det svenska ska vara - enbart efterfrågas av urbota idioter; inbilska, indifferenta, ignoranta och/eller rent illvilliga individer.