Rent teoretiskt är det ingen skillnad på malle och terv mer än hårlaget, men i praktiken är det rätt stor skillnad mentalt. 
Det där får man kika lite i stamtavlan för att få full koll på, i synnerhet nu när man får para belgarna fritt med varandra. Det kan också födas tervar i en mallekull men aldrig tvärtom. En terv med malleföräldrar är givetvis som en malle mentalt, bara att den har längre päls.

De är krävande hundar men man behöver inte vara ein Übermensch för att ha en utpräglad brukshund. Dock får man vara beredd på att träna aktivt med hunden minst 2-3 ggr/vecka och då menar jag till exempel spår, sök och liknande aktiviteter - inte bara förlängda promenader.
En understimulerad belgare kan rent ut sagt vara förjävlig.
Vill man inte ha en arbetsmaskin så finns det definitivt lämpligare raser, för både hundens och ägarens skull!
Dock är de relativt lätta att aktivera, en belgare hänger glatt med på vad du än vill att den ska göra. Då tycker jag faktiskt att det kan vara svårare med raser som behöver mycket aktivering men inte alls är avlade för samarbete och som kan vara svårmotiverade.

Gå inte på niten att en sällskapsavlad terv är lättare och mindre krävande än en bruksterv! Snarare tvärtom då de dels kan ha massa rädslor, dels kan ha lika mycket motor och arbetsbekov men inte har alla bitarna på plats för att kunna jobba ordentligt. Tänk dig en Ferrari med massa gas men ingen ratt eller broms...

Mentaliteten är just en svag punkt för både malle och terv och en mentalt dålig belgare är inte kul - i fel händer kan den rentav bli farlig.
Var därför jättenoggrann när du väljer kennel och linjer och se till att det är en uppfödare som gör något med sina hundar - och då menar jag inte utställning som inte säger ett dugg om hundens mentalitet eller hälsa.
Om du inte är väldigt kunnig på den typen av hund så är det dessutom klokt att välja en erfaren uppfödare som har hållt på med rasen länge, det kan behövas en del råd och stöd.

Att välja en pudel x belgare avråder jag starkt ifrån! Det finns garanterat ingen seriös uppfödare som gör den kombinationen och det finns ingen avelsutvärdering som när det gäller renrasiga brukshundar. Hundar som används i den typen av avel är ofta såna som av någon anledning inte passar in i renrasaveln vilket i det här fallet mycket väl kan bero på mentaliteten.
Pudelkorsningar tenderar dessutom att få gräslig päls som både fäller och tovar, långt ifrån "doodle- och poouppfödarnas" förskönade superpäls som faktiskt inte är så vanlig.

Tack så mycket för ett uttömmande svar! Du bekräftar mycket av det jag förstått och jag uppskattar sammanfattningen av hur mycket de bör aktiveras. Har dessutom inte funderat över hur "lätt- eller svåtaktiverad" olika raser kan vara, så den synpunkten uppskattas också. 

Den sista paragrafen förklarar varför shepadoodles inte verkar finnas här, definitivt förståeligt :) Tack för hjälpen!