Följande har hänt:
I september fick min 15-åriga tax ett epileptiskt anfall, har aldrig haft det tidigare. Fick rådet att avvakta.
I oktober ramlade hon ner från sängen i ett okontrollerat fall, har alltid varit noga med att förebygga olyckor men detta kom oerhört snabbt. Vi gick till veterinären dagen därpå då konstaterades en lite skada på axeln, fick då smärtlindring.
I slutet av september börjar hon krampa och kommer inte ur anfallet utan får ett s.k. status epilepticus. När vi kommer in till sjukhuset vilket tar ca två timmar ( bor på en ö ), så ger de henne kramplösande. De rekommenderar avlivning vilket var ett rent helvete att besluta för familjen. Hon hade varit helt frisk tills nu. Har inte heller fått någon förklaring varför allt detta hänt ? Skulle vara mycket tacksam om någon här inne har varit med om något liknande som gör att jag kan få klarhet i detta. Vi är helt förtvivlade.
Först och främst, jag beklagar verkligen er förlust!
Det kan såklart finnas många anledningar till att en hund får krampanfall (när det inte föreligger någon egentlig epilepsisjukdom) och bara hundens veterinär har egentligen möjlighet att fastställa exakt vad det beror på i varje enskilt fall.
Vad man däremot kan konstatera är att kramper, frånvaroattacker och liknande är mycket, mycket vanligt hos palliativa hundar. Oftast är det helt enkelt ett tecken på att hunden är mycket gammal - döende - och att organ och nervsystem därför inte längre fungerar ändamålsenligt. Kroppen börjar gradvis stänga ner och krampanfall är ett vanligt tecken på att hunden faktiskt befinner sig i livets absoluta slutskede.
Jag har varit med om detsamma med mina egna hundar. Det är otroligt traumatiskt att uppleva! Men det är också en bekräftelse på att man är helt rätt i tiden vad gäller avlivningsbeslutet. Det i sin tur kan lindra mycket skuldkänslor och tvivel som gärna uppstår efteråt.
Kram på er