Hej allihopa.
Har en 14 månaders gammal amstaff som är otroligt pigg, simmar, drar vikter, klättrar, kör springpole och springer terräng i skogen. Han är musklad och otroligt aktiv och äter råfoder så vi lägger ner mycket tid och träning på hans kroppsform och vikt. Röntgade min hund häromdagen och fick veta att han hade grad E på sina höfter vilket var till min stora förvåning. Alla i hundens linjer ligger på grad A och B, i allra värsta fall grad C. Hans kullsyskon har fått grad A på sina. Min fråga är -
Kan det verkligen vara så illa att min hund fått en E gradering? Han har aldrig visat några symptom på att ha ont, han tränar tre till fyra ggr i veckan och är en otroligt glad och pigg hund.
Något jag oroar mig över är att kliniken gjort fel när dem tog bilderna. För det första gav dem honom väldigt låg dos på sederingen så han var halvt vaken när vi tog bilderna och hon som tog bilderna var väldigt osäker och stressad.
Har ni varit med om att ni fått en så pass stor felbedömning, eller är det bara att acceptera att han kanske blivit den enda som fått dåliga höfter?
Kanske hunden har utsatts för hård träning innan den har vuxit färdigt. Men det går oftast inte att förebygga genpåverkande defekter. Att bygga upp muskler, brukar oftas göras efter röntgen svar, för att lindra (led defekt)symtomen. Sen om jag kommer ihåg rätt, så är typ bulldog m.m skelett uppbygdnaden lite annorlunda. Det sägs att vissa av dessa raser(individer) har svårt att simma m.m, på grund av sitt skelett uppbyggnad . Att hunden har fått led defekt, kan vara att det ligger en gen långt tillbaka som spökar, trots fria föräldrar. Det råkade min ena hund ut för, trots fria föräldrar på knän. Fick grav knästatus på sina knän, vid rutin kontroll vid1års åldern. Fick genom gå 3 0p. Men då tog rasklubben ansvar och genom detektiv arbete hittade den avels hund som hade gett denna defekt och han fick avels förbud. Ibland så har det inte hjälpt med avels krav på leder m.m för det har börjats försent. Det som oroar mig är en blandning mellan Bernersennen blandras som frågas i detta forum, där det ligger mycket led defekter bakom. Trots att rasklubben har haft hård hälsoprogram på detta, så dyker det upp hundar med defekter. Det är min uppfattng och erfarenhet.
Vem har bedömt röntgenbilderna? Veterinär på kliniken där du röntgade? Eller skickades bilderna till SKK för officiell bedömning och du har fått svaret från SKK?
Det finns exempel på kliniker där hunden inte lagts ut korrekt för bildtagning med påföljande missvisande resultat. Veterinärer utan specialkunskap och stor vana ska dessutom helst avhålla sig från bedömning. Jag har själv råkat ut för sådan slarvig kommentar om höftledsstatus på en tidigare hund. Han hade A-höfter enligt SKK-bedömning, men veterinär på kliniken tyckte sig se C-höfter.
Låt skicka in till SKK för bedömning om detta inte är gjort.
Så klart att E-höfter (om det är så) kan bli ett problem framöver och du behöver ta reda på hur hunden ska leva sitt liv för att undvika smärta och handikapp. Mat, motion etc Återkom gärna till Vovve för det är nog några som har vettiga råd att ge i så fall. Ett kan du få redan nu: en duktig hundfysioterapeut kan ge hunden bra förutsättningar till ett gott liv med övningar, massage, smärtllndrande apparatur, simning och vattentrask.
Kanske hunden har utsatts för hård träning innan den har vuxit färdigt. Men det går oftast inte att förebygga genpåverkande defekter. Att bygga upp muskler, brukar oftas göras efter röntgen svar, för att lindra (led defekt)symtomen. Sen om jag kommer ihåg rätt, så är typ bulldog m.m skelett uppbygdnaden lite annorlunda. Det sägs att vissa av dessa raser(individer) har svårt att simma m.m, på grund av sitt skelett uppbyggnad . Att hunden har fått led defekt, kan vara att det ligger en gen långt tillbaka som spökar, trots fria föräldrar. Det råkade min ena hund ut för, trots fria föräldrar på knän. Fick grav knästatus på sina knän, vid rutin kontroll vid1års åldern. Fick genom gå 3 0p. Men då tog rasklubben ansvar och genom detektiv arbete hittade den avels hund som hade gett denna defekt och han fick avels förbud. Ibland så har det inte hjälpt med avels krav på leder m.m för det har börjats försent. Det som oroar mig är en blandning mellan Bernersennen blandras som frågas i detta forum, där det ligger mycket led defekter bakom. Trots att rasklubben har haft hård hälsoprogram på detta, så dyker det upp hundar med defekter. Det är min uppfattng och erfarenhet.
Alltför hård och felaktig motion under den känsligaste delen av skelettuppbyggnade kan möjligen påverka leder som redan har en skada, dvs en genetisk defekt. Förutom genetikens genomslagskraft är nog felaktig utfodring den största boven till att valpar får dras med ledskador. I synnerhet är foder med alltför hög kalcium/fosforhalt en riktig bov. Oerfarna valpägare köper tillskott med extra kalcium för at - som detror - stärka lederna. Det blir precis tvärtom. Skador uppstår.
Ett välbalanserat valpfoder utan några tillskott är en bra garanti för att åtminstone inte utfodring är orsak till ledproblem.
Veterinären på kliniken tyckte sig se väldigt bra höfter, men SKK gav bedömningen E.
Jag bad om att få bilderna skickade till mig och min uppfödare höll med om att höfterna inte ser ut att vara i bedömning för E skick, och då har hon sett många dåliga höfter. Hon sa dessutom att han ser ut att ligga snett på bilderna, vilket kan påverka resultatet.
Vi har varit noga med att låta han växa klart och få ordentligt foder anpassat tills han storlek, vi har även varit otroligt försiktiga med honom när vi fick hem honom (bar honom upp och ner från bilen, trappor och liknande) så jag vet inte hur detta skett. Det känns som att vi gjort allt för att förhindra att detta skulle ske.
Samtidigt känns det som att det inte finns något hopp om han har E höfter, då han varken får gå på dagis längre eller kan träna som är det roligaste han vet.
Jag har funderat lite nu och det du beskriver från röntgentillfället om otillräckligt sederad, halvvaken hund och osäker och stressad röntgenpersonal är inte OK. Du borde kontakta kliniken och begära en kostnadsfri omröntgen.Reklamera alltså, En korrekt bedömning av höftleds- och armbågsledsstatus bygger nämligen på att hunden är totalt avslappnad och ligger 100 % rätt på röntgenbordet. Det är väldigt noga!! En ovan röntgenassistent har kanske inte koll på detta.
Men som sagt, låt SKK sköta bedömningen. De flesta kliniker har kostnaden för sådan avläsning inbakad i röntgenpriset.
Jag ringde kliniken och påtalade detta om sederingen osv och kliniken avtog sig allt ansvar att dem skulle gett honom fel dos eller lagt honom fel. Då påtalade jag att veterinären uttalat sig om väldigt bra höfter och först då berättade hon att en veterinär skulle ringa upp mig men att det fortfarande är SKK's bedömning man ska gå efter. Veterinären har dock inte ringt ännu, och jag vet inte heller när han kommer göra det.
Är bara så besviken på allt, detta är det sista jag förväntade mig. Vi har fått en tid till en annan klinik där det är en specialiserad veterinär på röntgen som ska röntga vår kille igen bara för att dubbelkolla så inget blivit fel eller att han fått felaktig dos eller liknande.
Veterinären på kliniken tyckte sig se väldigt bra höfter, men SKK gav bedömningen E.
Jag bad om att få bilderna skickade till mig och min uppfödare höll med om att höfterna inte ser ut att vara i bedömning för E skick, och då har hon sett många dåliga höfter. Hon sa dessutom att han ser ut att ligga snett på bilderna, vilket kan påverka resultatet.
Vi har varit noga med att låta han växa klart och få ordentligt foder anpassat tills han storlek, vi har även varit otroligt försiktiga med honom när vi fick hem honom (bar honom upp och ner från bilen, trappor och liknande) så jag vet inte hur detta skett. Det känns som att vi gjort allt för att förhindra att detta skulle ske.
Samtidigt känns det som att det inte finns något hopp om han har E höfter, då han varken får gå på dagis längre eller kan träna som är det roligaste han vet.
Varför skulle han inte få gå på dagis eller träna? Att hålla en hund med dåliga leder smärt och vältränad är väl snarare det bästa man kan göra för dem. Sen är det väl säkert vissa träningsformer som inte är lysande, så de bör ni väl undvika.
Var det min hund skulle jag (inom rimliga gränser) kört på med ett liv hunden trivs med, kombinerat med att fara till vet/fysioterapeut rimligt ofta för att kolla att saker inte blir för illa, och sedan avliva när hunden har för ont.
Att parkera hunden i soffan "för säkehets skull" anser jag inte vara någon tjänst mot en levnadsglad hund, och knappast heller garanterat att hjälpa.
Jag håller helt med, men detta var den som ägde dagiset som förklarade att det bästa är om man har en dagmatte eller liknande istället som går långa rundor med honom istället för att släppa honom lös med andra hundar och då kanske "smäller ett ben".
Jag kommer absolut inte låta bli att träna honom, och jag ska fortsätta köra med dw och simning då han älskar detta sen röntga om honom nu i veckorna bara för att få ett andra utlåtande. Visar det sig sen om ett halvår när han simmat ordentligt och ätit glucosamin att höfterna fortfarande är dåliga så får vi ta ställning till det då..
Tja, det är inte lysande för honom med fri lek med andra hundar, så inte helt fel där, men "smäller ett ben" får en ju snarare att tänka på benbrott, och den risken har ju inte ökat.
Märkligt formulerat.
Går man efter denna bilden på SKK så känns det ju som att hunden inte kommer få ett värdigt liv överhuvudtaget. Att ta ifrån honom att springa efter bollar, leka med andra hundar, kamplek (amstaff) och dessutom få hunden att inte köra tvära vändningar osv när han är så ung känns som att ta ifrån honom all livsglädje.