https://www.harligahund.se/5-tecken-pa-att-din-hund-kan-vara-dement/

... men det förändrade beteendet kan förstås ha andra orsaker, som biverkningar av, eller otillräcklig smärtlindring av medicineringen.

Hoppas besvären kan lindras så att tillvaron förbättras för er alla. 

Tack, det hoppas jag med...

Men vet tyckte att hon är för ung för demens, samt att hon inte uppfyller alla symtom.... Det är något annat som inte stämmer....

Du beskriver att det är och har varit oroligt kring hunden under en tid och det kan givetvis påverka. Är den franska franska bulldoggen och settern vänner? Samma kön eller...?  Måste settern flytta med barnen varannan vecka? Det är kanske rörigt och instabilt i överkant - hundar vill känna sig trygga.

Men det är nog inte enbart hemsituationen som påverkar hunden. Har ni kollat så att livodern inte spökar? en lågintensiv livmoderinflammation som ligger och pyr är oerhört besvarande för en tik - och farlig i förlängningen. Jag och mina flattar träffar nästan varje vecka på en brun labbetik 7-8 år som i ett par års tid bara lunkade slött bakom!! sin matte och husse och backade när mina hanhundar närmade sig. Ville absolut inte traffa dem. Jag påtalade tidigt livmoderproblem för ägarna, som nu äntligen reagerat och i våras opererat tiken. Och ja, det var en svullen livmoder. Hunden är helt annorlunda nu. Livligare mer alert och sällskaplig. Så kolla! Även kissandet kan härledas till livmoderproblem. Ta blodprov och kolla lever och njurar också. Tiken äter ju smärtstillande mot artros så regelbunden koll av leverstatus är ju på sin plats.

För oroliga hundar kan även en s k thundershirt hjälpa. En väst som utövar milt tryck runt bålen vilket är lugnande för hunden. Vetzzo säljer på nätet men en bra zooaffär bör ha den hemma.

Demens vet jag inte riktigt om jag ska tro på, men livmoderproblem och/ eller höga levervärden av medicinering + en orolig hemsituation gör kanske livet jobbigt för din tik.

Frallan är min hund sedan tidigare och settern är min mans och hans exfrus. Båda är tikar men min är kastrerad.

Såg ganska snabbt när vi flyttat in att något inte stod rätt till med settern, men då ingen gjorde något tog jag med henne till vet på eget initiativ. Jag bad om full blodstatus, så lever och njurar är kollade. Liksom pyo och UVI etc. Hon fick en riktigt genomkörare just pga att det är så svårt att sätta fingret på vart skon klämmer..

Men samtliga proverna var bra, ingen infektion eller dåliga värden och heller inte pyo eller uvi..

Jag tror egentligen inte att det är orsaken, men har ni kollat synen?
Kolla henne gärna även hos en hundfysioterapeut eller liknande, de kan hitta skador och slitage som inte veterinären upptäckt (eller brytt sig om). I synnerhet som hon har artros i tårna så lär hon ha felbelastningar i resten av kroppen eftersom hon har försökt avlasta sina onda tår.
En koll hos hundfysio tycker jag gott att man kan göra emellanåt även på en symtomfri hund, alla individer har små snedheter och skavanker som det är bra att upptäcka i tid så man kan förebygga att det förvärras. De hundar jag har/haft har kollats ca två ggr/år, yngre någon gång årligen.

Får hon någon form av kosttillskott? En del har nästan bättre effekt mot artros än traditionell medicinering men det varierar förstås från hund till hund.

Hon ser som en hök!

Hennes beteende finns bara här hos oss, när hon är i andra hemmet sover hon hela nätterna och är glad och pigg, fick jag precis reda på.. kanske är det så att hon inte vill vara här?

Ja men då vet ju hunden själv hur hennes liv ska vara - hos sin matte och inte flytta runt med barnen när de är vv. Är det så omöjligt att tiken är där på heltid?

Precis så jag tänker...

Största problemet är att ingen av matte eller husse tar tag i situationen. Det är bara jag som bryr mig, som tog henne till vet för att något inte stämde. Det här tjutandet på nätterna går mig på nerverna till den grad att jag inte ens tycker om hunden längre... Men oavsett det så ska hunden inte behöva må dåligt...