Hej på er! Jag är i desperat behov av hjälp med vår hunds beteende. Kanske kan någon hjälpa oss?
Vi har en 2 årig blandrashane, schäfer/golden/collie/labbe.
Min sambo som pluggar är hemma med honom på dagarna så han har alltid sällskap. Vi bor i lägenhet i stan och går ut med honom ganska regelbundet. Han leker i hundratgårdar med andra hundar utan problem men känns ibland som en ganska orolig själ.
Vid varje tillfälle vi går ut med honom är han oerhört bestämd med var vi skall gå. Avviker vi från hans inlärda rutt gör han sig omöjlig genom att sätta sig ned och tvärvägra. Det är då praktiskt taget omöjligt att få med honom, oavsett hur vi försöker. Eftersom han väger +35 kg är det inte bara att dra i kopplet; försöker vi det släpar vi honom i asfalten. Det går heller inte att muta med köttbullar eller annat favoritgodis eftersom han helt enkelt inte är intresserad då. Det känns verkligen som vi testat allt, utan tillfredsställande resultat.
Jag läser att andra med samma problem inland släpper kopplet och går, så får hunden komma efter själv sen. Det är omöjligt eftersom vi bor mitt i stan. Vad sjutton göra? Det är oerhört frustrerande och skapar många jobbiga situationer eftersom detta händer 100 % av promenaderna om vi försöker gå en annan runda än den han vill gå/hans invanda runda.
Skall vi exempelvis åka iväg någonstans och bilen är parkerad en gata bort är det otroligt svårt att få honom att gå med på "fel" håll, eftersom hans lunchpromenad är åt andra hållet. Ja, ni förstår problematiken. Ett annat problem vi har är att han morrar om han lagt sig på min sida i sängen och jag försöker flytta på honom. Då blir han sur och morrar - han tror att han bestämmer. Vet ej om det hänger ihop med hans vägran att gå men det är ju lite samma beteende.
Vad kan vi göra? Fråga gärna om jag missat att berätta något viktigt om hunden. Tack på förhand!
Som medlem kan du här läsa lite kort info om Unobunoheterjag och gå vidare till medlemsprofilen.
Puddingpastejn
Medlem 2009-09-10
Min hund är inte lika fast i en speciell rutt, men kan vägra gå förbi platser hon har dåliga minnen från. Hon formligen avskyr hundar som skäller och ett hus på orten har 4 frallor som alltid är lösa på tomten och som alltid rusar fram och gapar på henne. Nu vägrar hon gå förbi huset de bor i (jag förstår henne). Det jag själv gör är att fånga hennes uppmärksamhet innan hon "låser sig" och blir medveten om vart vi är på väg. Detta med kommando som fot eller bakom och en god muta, eller bara med hennes favoritleksak. Kanske 50 meter innan vi kommer till den plats hon brukar stoppa på. Sen givetvis massa beröm när hunden gör som man vill. Vet inte om det är något som fungerar med er hund, men något att testa i alla fall. I förlängningen kanske ni behöver miljöträna mer så att han börjar associera nya miljöer med lugn och positivitet, med eller utan bilens hjälp. Inte tvinga till något utan successivt höja hans självförtroende och nyfikenhet med positiva metoder.
Freddiesmatte
Medlem 2014-07-09
Min gamla hund var likadan. Det skulle gås åt samma håll på promenaderna ( morgon, lunch å kväll hade samma rundor )Om jag försökte avvika så lade han sig bara ner 😅
Att rubba 40 kg gick ju liksom inte
Nu när jag tänker tillbaka skrattar jag åt det men inte lika kul då.
Kom aldrig på nåt bra för det men försökte heller inte jättemkt. Om jag var tvungen att gå åt ett annat håll eller göra ngt han inte tyckte var kul fick han gå hem igen. Det var han ofta helt ok med. Om han ändå ville följa med så gav han sig då.
Han är nu död men köpte efter honom en mindre hund som jag kan bära. 😅
ville bara skriva att ni är inte ensamma och hoppas ni hittar en lösning 💛
