Jag är 15 år och ska börja naturbruks gymansium inrikning djur, nästa år. Jag tränar just nu med familjens finska lapplund, men eftersom han är familjens hund kan jag inte ta med honom till gymnasiet nästa år. Jag gillar att träna lydnad, sök, agillity, mental träning och trix mm. Jag är intresserad av en sheltie, aussie, bordercollie eller tollare kanske? Jag vet att tex aussies kan vara svåra och krävande men jag känner att jag har motivation/tid till en egen hund, och jag vill ju lära mig.
Hunden ska vara en arbetsvillig, snäll och snabblärd hund. Storlek spelar ingen större roll men att den är "lagom" stor.
Eftersom att jag kommer gå gymnasium med djur, har jag många timmars tid för min hund för både promenader, lek, träning och mys, men den måste kunna vara ensam några få timmar på dagen den tiden då jag har lektioner utan hund.
Fråga gärna ifall ni vet någon ras som skulle passa mig, något jag glömt eller ifall ni har frågor:)
Som medlem kan du här läsa lite kort info om linnea_niro och gå vidare till medlemsprofilen.
Dextersplace
Medlem 2020-11-05
Hej!
Jag tänkte bara lägga in min egna erfarenhet. Jag gick från sheltie till aussie och är 22 - så inte längesen jag själv var 15.
Jag tror inte någon här vill vara elak mot dig, men de är realistiska. Det händer så otroligt mycket från 15 till 20 års åldern (något du än inte kan veta då du inte kommit dit) men räkna med att du nästintill har helt andra värderingar och livsskildringar när du är 20 än nu. Det betyder inte att ditt intresse kommer svalna, utan mer att ju äldre du blir, ju mer krav kommer ställas på dig som människa. När man är 15 vill man så mycket och man har sånt jävla driv oftast (vilket är sjukt bra)! Och samtidigt kommer skolan ta sin del, eventuella relationer kommer ta sin del, skaffa boende, hitta jobb, jobba. Det kommer säkert funka skitbra och skaffa hund nu och skulle kanske till och med gå bra med en svårare hund med mer drifter och humör... Problemet är inte nu utan SEN, när du går ut. Vem är du då och vad vill du? Jag har ett jobb som är anpassat efter min hund, inte tvärtom - har ju bara turen där. En mer krävande hund som du vet, behöver det där extra och om man jobbar heltid (du kanske inte får drömjobbet direkt) så blir det genast slitigt som fan. Du kanske får ställa dig på ICA ett halvår innan du får drömjobbet - en "lättare" hund kan fortfarande må bra av att ta det lite lugnare det halvåret medan en aussie antagligen kommer riva sönder ditt liv. OBS - finns alltid undantagsfall inom alla raser med aktivitetsnivån men räkna med att aussie & BC är de mest krävande hundarna med mentaltträning och fysik.
Det knepiga med aussies (tycker jag) är att du aldrig riktigt vet vad du får - även inom rasstandarden. Min hund har en jäkla kampdrift, ganska mycket jakt och ett herrans humör i vad han vill och inte. Det var INTE vad jag hade förväntat mig och han har ändå fina gener. Han är envis som synden och testar mig som ledare varje dag - vilket kräver otroligt mycket av mig som ägare. Som tur är, fick jag en väldigt tuff och modig aussie som har bättre nerver än många - andra kan inte ens bli ensamma en kvart även om man tränar.
Jag hade sheltie innan och trodde mig vara beredd på mer hund. HA! Det är en helt annan värld. Shelties är mycket mjukare och vänligare allmänt. Enligt mig mer lika rasstandarden och det känns som som om man vet vad man får. Det är lätt att få tag på en dålig Aussie tyvärr :(
Skulle rekommendera dig att skaffa en sheltie som du verkligen kan köra allt med - men som också är mer förlåtande som hundras och ofta inte blir till några större "problem". Sheltie är ju ändå lite mer driv än lapphunden och jag tror att det kan bli ett väldigt stort hopp mellan lapphunden och BC/tollare/Aussie. Sen när du är äldre och känner "fan, jag vill ha mer krut i min hund. Jag vill ha "mer" hund." DÅ rekommenderar jag de andra raserna om du är villig till att lägga ditt liv åt dem - vilket det låter som du verkligen vill. Ha lite is i magen och gå succesivt uppåt med nivån på hund. Vi alla har varit nybörjare men det viktigaste är att du anpassar ditt liv efter hunden och inte tvärtom och inte skaffar hund efter hur du VILL att livet ska vara.
Personligen tror jag att du fixar svårare raser när du är äldre (inte för att du inte skulle kunna fixa det nu utan mer för att framtiden är lite oviss) och satsa på en trevlig, stabil individ som du kan ha roligt med.
Hoppas du hittar det rätta för dig och lycka till med skolan!