Har rätt mycket vilt i området, främst vildsvin, rådjur och räv.

Spontant gillar jag raser i stil med Jämthundar, spetsar etc men vet inte om de är för svåra, har för mycket jakt i sig eller är för mycket flockdjur för att funka. 

Labrador eller Dansk svensk gårdshund är andra funderingar.

Jag har en jaktlicens och eftersök och toppfågeljakt lockar men skall helst funka utan då det kan bli glest mellan turerna.

De flesta av  retriever- och spanielsläktet är ju utmärkta noshundar för viltspår och eftersök. Jag har flatcoated retrievers och vi roar oss med viltspår, men eftersök har vi inte deltagit i.

Min man har en god vän som har en strävhårig tax och den är en fenomenal eftersökshund tydligen. En tax är ju behändig att ha med på resor också.

Staket på 90 cm är ingen match för en hund med mankhöjd 40 cm och uppåt, men för en tax blir det problem. De är ju också kända för att vara stor hund i liten kropp och väktardrag har de också.

Tackar för svar.

Har ingen erfarenhet av taxar, spontat känns det inte rätt men jag kan ha fel. Kan också främst bara jaga fågel så funkar inte där om det skulle bli så. Flat känns däremot som ett rätt bra alternativ, kan man få dem att  gå lösa på tomten med mina förutsättningar?

Att hunden är tyst ute på tomten är en träningsfråga men visst är det lättare eller svårare med en del raser.
Spetsar är (ö)kända för sitt skällande, möjligen med undantag för eurasier och några andra utpräglade sällskapsraser. Då går å andra sidan jakten bort, i princip vilken hund som helst kan följa ett viltspår men för att vara en pålitlig eftersökshund krävs det betydligt mer.

Även en liten hund kan ta sig över ett staket på 90 cm, finns viljan så finns möjligheten. Beroende på hurdant staket du har så tänk på att en del hundar kan smita igenom om det är rätt stora hål/"maskor", likaså finns det hundar som gräver sig ut på nolltid.

Kompisens borderterrier har varit hopplös med det, numera har han en terriersäkrad hundgård men ute på tomten försvinner han på fem sekunder trots att den är inhägnad.

De flesta hundar behöver mer aktivering än så, i synnerhet om du skall kunna jaga med den.
Annars så låter ju retriever som ett bra val, nackdelen om den skall vara med och fiska är väl att hålla den ur vattnet...

Ja, en labbe eller flat kanske är rätt.

Jo, jag får väl ge hunden mer stimulans än så. Är färsk på detta så vet inte riktigt vad som passar men något skall man väl kunna hitta på...

Cockerspaniel skulle kanske funka bra för dig. Det är ju en stötande, apporterande fågelhund. Dessutom lite halvstor, så lätt ha med sig och hoppar inte så lätt över ditt staket. Kanske inte så mycket till vakthund eftersom den viftar glatt på svansen till alla inkräktare, men det gör väl å andra sidan även retrievers...

Ja du, jag har sorgligt nog misslyckats med att få mina flattar att hålla sig bakom staket på 110 cm. Dvs om jag eller husse är ute i trädgården samtidigt och har ögonen på dem hoppar de inte över - ögontjänare alltså. Men är vi inte i omedelbar närhet och det kommer något intressant förbi, som väldoftande tik eller - värst av allt - en katt, då hoppar de.  Allra olydigast är springer spanieltiken som jag ibland är extramatte åt, hon hoppar om jag så står tre meter från henne.

Men visst, en flatte är nog bra, men är du inte hundvan vill jag nog inte på allvar rekommendera rasen. De kräver mycket av både fysisk och mental motion, annars får man ytterst påhittigt nervknippe färdigt att riva huset. Bättre då med en labbe eller ännu hellre golden retriever av icke jaktavlad typ.

Inte omöjligt, kanske en Vorsteh eller Setter också?

Ok, vill att det skall funka ha den lös så får väl stryka den kanske. 

Fasen vad knepigt det skall vara :)

Jag kan tyvärr inget om dom raserna så jag överlåter frågan till någon annan. Men Golden retriever kanske skulle vara något om du vill ha en större hund? Mina erfarenheter av den raser är genom bekanta som haft såna och jag upplever det som en väldigt snäll och lättlärd ras. Men ju större hund desto mer aktivering kräver dom.

Vi hade en Amerikansk Cockerspaniel och den var väldigt road av att spåra och var väldigt fågelintresserad, utan att vi jagade med den. Men känslan var att det nog fungerat bra om man velat det. Den engelska Cockern är lite större och än mer inriktad på jakt som jag förstått det.