En hund som har ont och inte kan få smärtlindring och sover bort sitt liv hade jag personligen tyckt inte har någon livskvalitet att tala om. Att låta henne somna in är det mest rättvisa för hunden även om det är ett tufft beslut men man får alltid lov att tänka på hundens bästa.

Jag brukar ta beslutet när hunden verkar vara klar med livet. När man ser att den inte tycker att det är roligt längre. När det inte är roligt att gå på promenad längre, när det inte är gott att äta mat, när livet bara är jobbigt. Känner man sin hund så märker man ju när det är dags.

Jo, men så har jag tänkt nr det gällt hundar vi tidigare haft. En hund med Cushing däremot är hungrig och törstig jämt så man kan inte riktigt gå på det spåret. Hon är dock glad på promenader, det går långsammare nu för tiden men hon är ju ändå 15 år så det är ju naturligt. Hon sover mest hela tiden men det hör ju också till ålderdomen. Vi är mest fundersamma när det gäller kisseriet, det är kiss överallt och rinner längs hennes bakben. Är det ett värdigt hundliv? Eller gör jag henne mänsklig när jag tänker så? Svårt detta.... 

Hon har, enligt veterinär (flera), inte ont i lederna i den bemärkelsen att det blir ett hinder för henne. Annars hade vi självklart inte låtit henne lida på grund av det. Hon är helt enkelt bara gammal. Det som dock är svårt i hennes fall är att hon har Cushing, äter och dricker mycket så att kisset bara rinner. Sova bort dagarna säger veterinären hon har nu bara är normalt i hennes ålder men det är som du säger, inte ett så trevligt hundliv :(

Jag instämmer med det Gurkans skriver, som ägare känner man sina djur och brukar kunna se när det är dags att gå till sista vilan.

Det är alltid jobbigt att ta beslutet och det är bara ni som kan göra det. Jag anser att det är bättre att ta bort hunden lite för tidigt än lite för sent, det får aldrig bli ett lidande. Ni har haft 15 fina år tillsammans och det ska ni iallafall vara glada för. Sätt dig ned med familjen och prata igenom situationen 

Om du inte upplever att hon lider eller är livsled, utan "bara" ordentligt inkontinent kanske det skulle gå att ha nån blöja på henne inomhus?

Det borde ju gå sy till någon "trosa" som passar bra/köpa nåt bra tikskydd och sedan sätta i en binda eller rejälare trosskydd.

När man börjar sätta blöja på gamla hundar för att dom är inkontinenta, då talar vi om ovärdigt hundliv. Antingen så torkar man kiss eller så låter man hunden somna in. Men det är min personliga åsikt och har absolut ingen betydelse, men ville bara få det sagt.

Fast varför då? Hunden lär ju lida mer av att ha kisset rinnande längs benen än av att bära en bra blöja, samtidigt som det gör allt lättare för ägaren.

Det är bara själva principen, det skulle inte kännas rätt och därför skulle jag aldrig välja att sätta inkontinensskydd på en hund. Antingen skulle jag torka kiss eller så skulle jag låta hunden somna in.

Jag håller med kring detta, det känns inte värdigt att ha inkontinensskydd på hunden. Vi kommer troligen få det när vi blir gamla men vi har heller inget val att leva tills vi dör oavsett lidande. Vi har slagit in soffan/fåtöljen i filtar och plädar med skydd under som vi tvättar regelbundet, detta gör att hon fortfarande kan ligga mjukt och varmt men inte behöver förstöra möblerna.