Jag har skrivit om ämnet tidigare men känner att jag behöver råd och stöd.
Min labrador hane är 11 månader och inte kastrerad. Han har hundkompisar som är både hanar och honor... men på sistone har han börjat visa dominansbeteende mot hanarna. Än så länge "lite oskyldigt" men jag ser att det är på gång att eskalera...
Kan jag fostra honom till att inte bete sig så eller är beteendet så djupt rotat att det försvinner endast med kastrering?
Egentligen vill jag inte kastrera honom men jag vill ju att han ska kunna umgås med sina kompisar.
Ni som har mer erfarenhet av detta; vad säger ni?
Din hund är tonåring nu och precis som mänskliga tonåringar så kan han bli lite jobbig när alla hormoner snurrar runt i kroppen. Detta är inte sjukligt och det finns absolut ingen anledning att kastrera för detta. Med tiden så kommer han lugna ner sig.
Det många veterinärer inte informerar om är att kastrering av unga hundar (alltså hundar som ännu inte är färdigvuxna, som t ex din hund) ökar risken för höftledsfel, korsbandsskador och inkontinens (jodå, det förekommer att även hanar bli inkontinenta efter kastrering, även om det inte är lika vanligt som hos tikar). Könshormoner är så mycket mer än könsdrift, de är viktiga för en normal utveckling både kroppsligt och mentalt.
Kastrering är inget man tar till istället för uppfostran, så behåll du kulorna på din hund och lär honom hur han ska uppföra sig. Sedan ska man också komma ihåg att personkemi mellan hundar inte bara handlar om könsdrift, precis som hos oss människor så styr även personligheten väldigt mycket.
Så bra skrivet, Gurkans Och jag instämmer till fullo.
Låt hunden vara intakt, kastrera bara av medicinska skäl.
I likhet med de två andra som svarat dig är jag mycket emot kastrering av uppfostrings- och slentrianskäl. Jag har sett ett par riktigt tragiska fall.
Din hund är ung, i slyngelåldern, och mycket pigg på att mäta sig med andra hanar och kolla in tikar. Det är som det ska vara i den ålder.
Jag har flatcoated retrievers- väldigt lika labradorer i beteende och utveckling. Slyngelåldern var en prövning, inte tu tal om saken. Selektiv hörsel, allt man tränat på inkallning och liknande var som bortblåst i vissa situationer, stor lust att starta gruff med andra, bara för att kolla sin makt (ibland fick de på nosen så det small och det var inte helt fel). Ha tålamod, beröm det som hunden gör rätt och träna ett par tre saker. Jag körde med Sitt! Stanna kvar! och inkallning. Med långlina om vi inte var på inhägnat område. Och tänk på att din hund verkligen imte behöver hälsa på varenda hund ni träffar. Ha ett par tre som funkar bra under denna period, som har ett slut, men det kan ta närmare ett år.