Ja, har ofta märkt att vissa uppfödare gärna försvarar just den ras de själva föder upp. Det är inget att bry sig om men man kanske som du tar åt dig av ett lite mästrande inlägg. 

Färg är något som beror på tycke och smak, även trender spelar ju in. 

Jag själv skulle aldrig vilja ha en svart hund, det måste jag själv kunna bestämma. 

 Fortsätt vara nyfiken, det är jag trots att jag är gammal. 

Det anses väl (med visst fog) rätt ytligt att välja hund efter färg, dvs "bra hund har ingen färg" samt att andra egenskaper är så extremt mycket viktigare.

Sen behöver man väl inte bli arg på de som frågar, men folk kan ju vara på dåligt humör redan innan, samt att nyanser lätt tappas bort vid skriftlig kommunikation.

Tycker sånt där är så larvigt. Blir hunden en sämre hund för att den har en särskild färg? Absolut inte! Blir ärligt talat ganska irriterad på folk som ska klanka ner på att man har färgpreferenser, och ännu värre de som klankar ner på färger som faktiskt är godkända i rasstandarden. T.ex. när vita tecken är godkända i rasstandarden, men vissa uppfödare som tycker att hundarna ska vara helfärgade gör allt för att dölja de med vita tecken. De tycker inte de ska få synas i rastidningar, på utställningar, på rasklubbens hemsida och i hanhundslistan. Trots att hundarna i fråga (med vita tecken) fått excellent på officiell utställning, blivit utställningschampions m.m. Medan enfärgade hundar som är för stora för rasstandarden och med tveksam mentalitet ses mellan ögonen med. På samma sätt väljer vissa uppfödare hellre att avla på dessa enfärgade, medelmåttiga hundar utan meriter (på sin höjd någon utställningsmerit) framför mentalbeskrivna, arbetsmeriterade och utställda hundar med vita tecken. Dessa väljs bort - på grund av deras vita tecken. Fruktansvärt irriterande!

Själv var jag öppen med att jag hade färgönskemål redan från start. Var taktisk och valde att fokusera på kennlar/kullar där chansen var stor att "min" önskefärg skulle dyka upp.

Jag föder upp en ras som kan få fem olika färger och två hårlag i samma kull. Som uppfödare är jag ganska färgblind och väljer inte avelsdjur efter deras färg, så är man på jakt efter någon av de ovanligare färgerna inom rasen och har detta som högsta prioritet, så blir jag fel uppfödare. Jag förklarar för de som frågar om färg att det är helt ok att ha önskemål, men om färgen är det absolut viktigaste så blir man troligen utan valp. Dessutom, även om just den önskade färgen skulle födas i kullen, så är det inte alls säkert att man får just den valpen, eftersom jag själv brukar behålla något ur de kullar jag föder upp och jag väljer inte efter färg, utan efter andra saker (exteriör, konstruktion, temperament), så valpen med den önskade färgen kan lika gärna stanna hos mig.

@Aslan

Fast det du beskriver är ju motsatsen, dvs uppfödare som tycker att färgen är det viktigaste. Fördj'vligt, naturligtvis :/