Hej!
Vår lilla valp - 10 veckor - visar en negativ utveckling i vår strävan att få honom rumsren. Ute nosar man, chillar, tuggar på allt och blir rädd för typ bilar, bussar, folk, cyklar, andra hundar osv. Totalt frånvarande.
Inne hänger man med familjen, leker, bråkar med katten och kissar och bajsar.
Hur länge han än är ute så väntar man med behoven till man är inne igen. Detta oavsett om vi leker, tränar, går i koppel, går lösa osv. Enda gången det är "kissgaranti" utomhus är tidiga mornar och vi tar med honom direkt från valphagen och ut på kissplätten.
Och, ja. Såklart är det bara en bebis.
Men vår fråga är egentligen till er valperfarna: Finns det en risk att valpen på lång sikt ser "inomhus" som platsen man gör sina behov på om vi nästan aldrig ges chansen att berömma honom när han uträttar dem utomhus?
Kort svar.... nej
Längre svar... Fortsätt jobba med rumsrenheten, var observant på tillfällen det brukar kunna bli kiss/bajs, typ efter mat, lek och sömn. Jag brukar alltid spärra av så att valpar i den åldern håller sig i samma rum som mig, mycket lättare att hålla koll om det är på gång att bli en olycka då. Ofta väljer de också något ställe inne som huvudsaklig kisshörna.
Ett annat tips är att ni går till samma plats ute och hänger där, många valpar tycker det är läskigt att kissa och bajsa ute, om de redan är på en av dem "inkissad" plats brukar det gå lättare.
Tack för tipsen!
Vi försöker fånga upp honom efter mat, sömn, lek osv. Och har provat med att begränsa honom och att återvända till samma plats utomhus. Han gör det mycket sällan där.
Men det är väl bara att traggla vidare då. Den fortsatta begränsningen tror jag också mycket på
Alla mina valpar har blivit rumsrena förr eller senare. Nån har fattat poängen direkt med att man får beröm när man gör sina behov ute men dom flesta har haft så fullt upp ute med alla nya intryck så det ofta skett olyckor inne där dom känt sig trygga. Bäst som sagt är att gå till en lugn plats utan så mycket liv och rörelse och lära sig ungefär hur ofta dom behöver ut. Hade en tik som behövde ut 2-3 g/h tills hon var ca 6 månader då hon började kunna hålla sig lite längre. Samma tik sa heller aldrig till att hon behövde ut/gick till dörren utan där fick jag ständigt ha koll på henne.
Ha bara tålamod och gå ut oftare än ni tror behövs.
Torka upp kisset och ta med trasan när ni går ut.
Lägg trasan på "rätt ställe" så kanske vovven känner igen "sin lukt" och vågar kissa ute.