Jag är endast mycket avlägset bekant med rasen isländsk fårhund, men har dock träffat på en hel del representanter för andra vallhundsraser, så jag undrar: Är det verkligen rasmaterial för agility? Kan i så fall tänka mig att traditionell lydnadsträning ligger bättre till för en hund av vallhundsras. Såg en gång hur en enveten matte försökte få sin västgötaspets att omfamna (detta nu så populära ord) agilty. Det "samspelet" var komik på rätt hög nivå kan jag säga. Enveten matte - enveten hund.

Mina tankar bara.

Förmodligen sitter det i hundens personlighet. Kanske tycker den inte att agility är lika roligt som du tycker.

Jag upplevde liknande besvikelse över min hund. Inte gällande agility men i all annan träning. Viltspår till exempel, som jag hade som ambition att gå prov i. Hon har dock alltid visat ett på sin höjd ljummet intresse för belöningar av olika slag, så jag har inte riktigt haft någon rimlig chans med henne. 

Men, ibland tror jag helt enkelt att vi måste acceptera våra hundar för de individer de är. Min och lillans relation har blivit avsevärt bättre sedan jag helt enkelt la alla krav och förväntningar åt sidan och försöker fokusera på vad vi tycker är kul bara.

Ofta känner jag att jag måste gå i försvar när folk undrar vad jag "gör" med min hund, det är en aktiv ras som "ska" få jobba men.. hon vill inte. Ibland är det kul att jobba och få belöning, oftast inte. Hon är en livsnjutare, strandmarodör, frekvent pub-besökare (jo faktiskt), glädjespridare och soffpotatis. Och det får vara bra så. 

Nu menar jag inte att din hund skulle vara så extrem, men kanske är agility inte rätt för er? Ni kanske ska börja med någon annan sport och se om drivet går att bygga upp där först? Jag vet att många av mina agility-frälsta vänner börjar med rallylydnad och jobbar sig upp i intensitet sen när hunden är lite mer mogen för det, både fysiskt med även mentalt. 

@Anneli
Nä, en islänning är väl inte direkt nåt du vinner sm med, men på hobbynivå vet jag folk som får det att funka.

Sen undrar jag vad du menar med att agility skulle funka dåligt med "en hund av vallhundsras"? Det är ju typ bc och sheltie som är bäst i sina respektive storleksklasser, även om pudel väl också kan placera sig.

http://agilityklubben.se/landslaget/medaljer/

Nä, visst, tränar lydnad och rally också, men det är ju inte som att du klarar dig utan intensitet och arbetsglädje i de sporterna heller. Men vi gör några skyltar i taget och försöker jobba upp uthålligheten.

Ja, man utgår ofta här på vad man vill ha en hund till, vad den ska jobba med, olika aktiviteter man vill utöva tillsammans med hunden. Kanske blir det lättare om man först skaffar en hund och utifrån vad man får i fråga om personlighet osv hos hunden börjar tänka på ev passande sysselsättning för både hund och ägare. Börja i rätt ände s a s?

Eller så är det väldigt noga med rasval för olika sporter osv....? Berätta gärna.

Du har givetvis rätt om bc och sheltie och jag var inne på helt fel rasgrupp. Tanken på den ovilliga västgötaspetsen ställde nog till det i hjärnan eftersom västgöten är en vallande hund. Det var spetsgruppen jag avsåg, fast även där finns ju raser med framgångar i agility, finsk lapphund t ex. Men som många har skrivit - möjligen  ett personlighetsdrag hos din hund. Jag har upplevt detta hos en av mina tidigare flattar. Han ogillade klart och tydligt apportering (ett ovanligt drag hos en flatte) och masade sig verkligen fram när vi tränade det. Han glänste desto mer när vi viltspårade och blev en av de hundar som makens jaktlag använde för att spåra skadat vilt.

@Anneli
Nä, spetsar är ju som de är, och just islänningen är ju en vallande spets (grupp 5). Samarbetsviljan och lyhördheten är dock enormt mycket större hos islänningen än vår norrbottenspets (vilken dock också tycker agility är kul i lagoma mängder ;)).

@Alla
Hade jag upplevt att hon ogillade just agility hade jag naturligtvis siktat på något annat, men hon verkar ändå tycka det är rätt ok och jag uppfattar det som att vi har kul tillsammans och att hon är hyfsat träningsvillig.

Jag vill "bara" ha lite tips på övningar man kan nyttja för att få bättre fart och intensitet på sin hund. Några jag fått tips på hittills på diverse kurser är att köra en flygande start för att undvika att sakta ner henne ytterligare och köra lekar i stil med "springa ikapp till leksaken".

"Sluta med agility" var dock inte ett av alternativen. Jag är fullt med på att min hund är som hon är och accepterar det och älskar henne "iaf".
Börjar hon visa att hon inte tycker det är kul måste jag naturligtvis tänka om, men då i första hand ändra sättet jag tränar henne/agerar på plan. Mitt mål är att försöka utveckla henne och mig till att bli det bästa ekipage vi kan bli, och där ser jag inget reellt problem i att vi inte har förutsättningar att bli "bäst".

Ja, nu börjar jag fatta tror jag....Man tänker tävla i en framtid med en hund och då finns det mer lämpade raser för just den tävlingsinriktningen man vill träna i för framtida segrar s a s. 

Jag visste inte att man kunde se så specifikt på en viss ras. Tro nu inte att jag är ett troll även om vissa nog tycker det....Jag är ärligt okunnig bara...

@pipilotta
Ja, så är det väl i viss utsträckning. På samma sätt som jag inte skaffar en golden för att valla eller en staffe för att skälla fågel så har vissa raser bättre förutsättningar att bli bra på agility än andra. Vill man vinna i agility är det bc eller sheltie som torde vara förstahandsvalet. Sen gäller det också att välja rätt llinjer för att få så god sannolikhet att hitta "rätt hund" som möjligt.

Med detta sagt kan ju många raser träna och tävla i agility för att det är roligt, samt vinna på lite lägre nivå :).