Din valp gör exakt det som alla valpar gör under en period av sin utveckling. Avled så gott det går och uthärda nafsandet med jämnmod. Bli aldrig arg ha hård röst och ta hårt i valpen, då tappar den i tillit till dig och det kan vara svårt att reparera. När jag har haft valpar och mina barn var yngre (barn är underbara nafsbyten) gick de omkring med gummistövlar och själv kunde jag ibland dra på mig handskar för skydda mig för vassa valptänder. När de permanenta tänderna kommit fram upphör i regel beteendet.

Du har en helt normal valp, så detta är ingen uppfostringssak. Om grannen tycker att det är jobbigt så får väl bara se till att valpen inte träffar grannen.

Valpar föds inte med att förstå något språk, inte ens hundspråk. Det är något som de lär sig under sin uppväxt. Att säga aj betyder ingenting för en valp som inte vet vad det betyder. Valparna lär sig även vårt språk (naturligtvis inte nyanserna, men de lär sig väldigt mycket om vårt tonfall, kroppspråk, vissa ord) och de lär sig väldigt snabbt när vi menar det vi säger och när vi inte gör det. Jag ser detta väldigt tydigt mellan valpar och vuxna hundar här hemma. En vuxen hund kan i mina öron låta som att den på riktigt säger ifrån, men valpen bryr sig inte det minsta. När den vuxna hunden på riktigt säger ifrån så slutar dock valpen direkt.

Bitandet kommer att gå över, så du behöver inte vara rädd för att valpen växer upp och fortsätter att bita dig i fötterna. Om det blir jobbigt, ta upp valpen i famnen och gulla med den och sätt sedan ner den igen. Valpar är väldigt lättdistraherade och glömmer ofta snabbt vad de håller på med om något annat dyker upp. Distrahera med en rolig leksak eller ignorera helt valpen.

Jag har själv en tre veckors valp här hemma (egen uppfödning) och hon har precis börjat bitas och tycker att fötter är roligt. Jag tycker att det är roligt med en busig valp, så det enda jag gör är att gå på ett sätt så att valpen inte av misstag blir skadad. Både vi och de vuxna hundarna har stort tålamod med busig valp.