Ja, schäfer hårar. Är du rädd för hundhår inne, så är det bättre att välja en ras som inte fäller, men då har du mer pälsvård, då en sådan hund måste klippas eller trimmas (beroende på om det är långhårspäls typ pudel eller strävhårspäls typ terrier).

Tik eller hane är en smaksak. Kika lite på vad det finns mest av i din omgivning och så tar du samma sak. Har man väldigt mycket tikar i sin omgivning (bland familj och vänner samt i området där man bor) så blir det ju enklast med en tik. Samma sak med hane.

Tänk på att schäfer är en arbetande hund, så det är ju ingen ras man skaffar bara för att man vill ha en promenadkompis som man leker lite med ibland. En understimulerad schäfer kan bli riktigt jobbig att leva med. Är du ute efter en hund att träna bruks, lydnad etc med så kan du få en riktigt trevlig hund i en schäfer. Leta uppfödare via rasklubben, så att du vet att föräldrarna är mentalbeskrivna, hälsokollade med godkänt resultat och att du kan kolla upp hur uppfödarens tidigare uppfödningar ser ut gällande mentalitet och hälsa.

Hårar gör nog de flesta hundar, tänkte om det var extremt på just schäfer.

Schäfer fäller vanligen två gånger om året, precis som alla andra raser gör (utom de som måste klippas/trimmas).
Generellt så kan man säga att ju mer korthårig en hund är, desto besvärligare är de när de fäller, eftersom korta hårstrån lättare fastnar överallt. Här hemma så är det stor skillnad på den gula mopsen och chowarna. Mopspälsen är bedrövlig när den fäller, medan chowarnas mjuka ull lägger sig i lösa tussar som är lätta att dammsuga upp.

Om man är noga med att borsta ur pälsen under fällning, så hamnar mindre på golvet, men helt fri från hundhår på golv, i möbler, på kläder kommer du inte att vara med en schäfer (eller annan ras som fäller).

Man bör veta om att det finns en hel del hälsoproblem inom rasen, så att noga undersöka en uppfödares tidigare avelsresultat är viktigt. Inte bara det som syns på SKK, utan höra sig för bland tidigare valpköpare också. 

Ledproblem kan man i många fall se på SKK, men allergier är också väldigt vanligt och det registreras inte på SKK. 

Sedan upplever jag de flesta schäfrar som ganska nervösa/rädda/skarpa och stökiga. Men det tror jag hänger ihop med att de har saknat den stimulans de faktiskt behöver. De trevligaste schäfrarna jag träffat har varit tjänstehundar hos polis och väktare, och det ger en hint om hur pass mycket fostran och stimulans de behöver. Jag tror att det kan bli fel om man förutsätter att hunden skall nöja sig med promenader och någon dag i veckan på brukshundklubben.

Det jag läst att de inte några större problem en andra raser, jag har också hört att hud kan  vara ett problem. 

Tror inte man ska överdriva åt något håll. 

Kan bara hålla med Gurkans. Schäfrar är generellt sätt väldigt enkla på så sätt – borsta dem ordentligt under fällning så ska det vara lugnt. Överlag världens goaste hundar. Var orolig inför när vi skaffade vår då jag arbetar som skribent hemifrån. Skriver om stora händelser inom sport vilket kräver mycket fokus då det ofta är liveuppdateringar. Aldrig varit några problem, förutom när det knackar på dörren 

kan va vassa....