Hej. Jag har en schäfertik som är 9 år och 4 månader. Hon började senaste köpet för ca 1 1/2 månad sen. Blödde inte mycket alls. Nu såg jag idag att det va blod liksom utsmetat på golvet o när jag skulle ta hennes filt till tvätten så såg jag att det va blod där med. Jag började gå igenom tassarna o sen hela hunden. Inga sår, inget blod. Jag lyfte på svansen o kollade. Inget blod där heller. Hon är inte steriliserad. Vad kan detta vara tror ni...?
Vore det min tik skulle det bli akut tid hos veterinären innan helgen om man nu hittar någon tid....
Ja, men jag hittar inte vart det blöder.. jag ska gå igenom henne ännu mer noga. Ska försöka att hitta någon
Oj, ingen aning. Var det mycket blod eller bara nån utsmetad droppe?
Jag skulle hålla koll på hennes allmäntillstånd och inte få panik om inte det börjar försämras
Vi är hos veterinären nu. Urinprov. Blodprov. Nu kom dom o sa att hon ska röntgas. Så jag vet inget än..
Ja, men jag hittar inte vart det blöder.. jag ska gå igenom henne ännu mer noga. Ska försöka att hitta någon
Kolla med papper om det inte är ett löp ändå.
Uppdatera gärna.
Jag ringde direkt efter att jag skrivit här o va där 20 min senare. Dom röntgade o tog prover. Livmoderinflammation. Vi va där i 3 timmar. Försökte få tag i nån som kunde operera. Fanns ingen. Åkte hem. Jag bäddade en tältsäng så jag kunde ligga nära henne då hon låg i soffan. Hon va lugn hela natten. Ringde Kronobäcks kl 08:00. Vi fick komma akut. Hon fick lugnande o dom röntgade. Dom hittade 4 st juvertumörer. Jag blev helt förtvivlad. Jag kände att jag inte kunde utsätta henne för två stora operationer. Jag hann inte varken tänka lr bearbeta.. jag va tvungen att ta beslutet att låta henne somna in. Dagen efter att jag skrev här. Hon fick somna in dagen innan julafton. De här är den värsta julen jag varit med om. Även om dom hade opererat bort livmodern så hade dom varit tvungna att op bort tumörerna. O vi har redan op bort en elakartad tumör för ett halvår sen. Min erfarenhet är att tumörer kommer alltid tillbaka.. jag har gråtit o gråtit.. saknaden efter min bäste vän är enorm.. jag är sjukpensionär så jag har varit hemma med henne sen hon va ett år. Vi va fruktansvärt tajta.. De gör så fruktansvärt ont.... jag gråter när jag skriver det här.
Finns inget att trösta dig med heller. Sorgen finns där, saknaden. Jag brukar inte gråta med tårar ofta men gjorde det nyss när jag läste din tråd.
Det är juvertumörer, livmodern som jag tänker på nu för tiden. Mycket beror ju på att jag blivit lite hypokondrisk med åren och tiken blir äldre också.
En eloge till dig ändå som tog det svåra beslutet, även om det är jul så är det viktigare att din hund aldrig behövde lida, tänk på det om du kan....Annika
Jag ringde direkt efter att jag skrivit här o va där 20 min senare. Dom röntgade o tog prover. Livmoderinflammation. Vi va där i 3 timmar. Försökte få tag i nån som kunde operera. Fanns ingen. Åkte hem. Jag bäddade en tältsäng så jag kunde ligga nära henne då hon låg i soffan. Hon va lugn hela natten. Ringde Kronobäcks kl 08:00. Vi fick komma akut. Hon fick lugnande o dom röntgade. Dom hittade 4 st juvertumörer. Jag blev helt förtvivlad. Jag kände att jag inte kunde utsätta henne för två stora operationer. Jag hann inte varken tänka lr bearbeta.. jag va tvungen att ta beslutet att låta henne somna in. Dagen efter att jag skrev här. Hon fick somna in dagen innan julafton. De här är den värsta julen jag varit med om. Även om dom hade opererat bort livmodern så hade dom varit tvungna att op bort tumörerna. O vi har redan op bort en elakartad tumör för ett halvår sen. Min erfarenhet är att tumörer kommer alltid tillbaka.. jag har gråtit o gråtit.. saknaden efter min bäste vän är enorm.. jag är sjukpensionär så jag har varit hemma med henne sen hon va ett år. Vi va fruktansvärt tajta.. De gör så fruktansvärt ont.... jag gråter när jag skriver det här.
Jag lider med dig! Inget roligt beslut att ta alls, men ibland helt nödvändigt. Det är ett beslut av kärlek till din hund, som inte ska behöva lida för att du vill ha den kvar, sa en veterinär till mig en gång när jag var helt tillintetgjord av sorg och beslutsångest.Hon hade rätt! Men sorgen har sin tid och efter några månader stod jag där med ny vovve. Kanske händer det dig också?