Hej! Jag har köpt en omplacerings hund på nyss fyllda 1år. Han är en okastrerad hane av rasen japansk spets. Han är världens goaste hund men även han har sina brister. Inomhus är han hur lugn som helst samt att han inte skäller något inne. Problemet är att så fort han får på sig kopplet så studsar han som en studsboll. försöker att han ska sitta ner innan jag ska öppna dörren vilket har fungerat till viss del. Men så fort vi kommer ut så blir han så uppspelt och över exalterad så han börjar skälla och drar väldigt mycket de första 10-15 minuterna av promenaderna. Har ni något tips på hur jag kan göra här för att hjälpa han lugna ner sig samt att inte dra i kopplet. Sedan så skäller han en del vid hundmöten men om man har godis är han lätt att avleda för stunden men har ni något annat tips på hur man kan underlätta hundmöten?
jag har sedan tidigare en blandras tik på 4 år som försöker sätta han på plats. Hon vaktar en del av sina saker speciellt vår säng. Så inatt när omplacerings hund försökte hoppa upp och sova i sängen så morra och skällde vår hund och har gjort hela natten så fort han försökt hoppa upp i sängen. På dagen har hon inga problem att han är i sängen utan just bara på natten. Har ni något tips på hur jag kan göra där? Hur ska jag få han att inte sova i sängen elr får henne att acceptera att han ska få sova där? I övrigt går dom väldigt bra ihop med varandra dock är han fortfarande väldigt ny hämtade honom i fredags.
Hunden har ju varit i ditt hem en mycket kort period och försöker förstås anpassa sig till nya förhållanden. Du får ha tålamod för du kan nog inte räkna med att kunna träna bort allt du inte är nöjd med på en och samma gång. det är viktigt att att hunden har tillit ochkänner sig trygg med dig annars kommer du ingen vart. Är det de uppspelta promenaderna som är jobbigast så är det detta du tränar i första hand.
Det finns ett otal tips och träningsförslag för koppelgång och en och samma metod funkar inte på alla hundar. Det här sättet liknar mest den metod jag använde på min yngsta flatte - en förskräcklig vilde i kopplet till en början med och mycket livlig för övrigt också - men nu går han fint.
Dessutom: Din ettåring är mitt inne i en slyngelperiod där hormonerna svajar hej vilt och benägenheten att lyssna och lära sig inte är särskilt stor. Så tålamod under några månader är att tillråda.Inlärning och träning brukar få hållas på ett minimum under denna hormonperiod.
Och måste båda hundarna vara inne i sovrummet? Kanske nykomlingen kan ha sin bädd utanför med en grind mellan?
Hejsan och grattis till hunden! :)
Han är en unghund med allt vad det innebär, så till viss del får du kanske leva med att han är skällig och uppspelt en period. Det är lite typiskt "tonåringar" att hjärnan inte riktigt funkar som den ska i hormonstormarna alla gånger...
Bra att du ser till att han sitter och är lugn innan du släpper ut honom, det är en bra vana att bygga :)
Det finns lite olika metoder för att jobba med att hunden inte ska dra i kopplet. En metod jag tycker är bra är att använda både halsband och sele på hunden när man går ut. När kopplet är satt i selet så är det "hopp o lek" och hunden får dra om den vill. Kopplar du i halsbandet så ska hunden däremot gå fint, och eventuellt dragande leder till att du stannar, tar tag i selet eller halsbandet och drar tillbaks hunden till dig (vänligt!). Far den iväg drar du tillbaks den och inte förrän den är vid din sida i slakt koppel kommer ni framåt.
Ett av de stora problemen att lyckas med koppleträningen är nämligen att man själv som förare inte klarar av att vara konsekvent. Ibland har man bråttom/inte lust och hunden får dra sig fram till saker. Detta gör att det blir svårare för hunden att begripa vad vi menar. Detta löses här genom att skillnaden koppel/sele blir tydlig för hunden.
Ett tips är att initialt inleda promenaden med kopplet i selen så han får bränna lite energi innan du börjar kräva något av honom.
Vad gäller hundmöten så fortsätt avleda med godis om det fungerar. Du bygger en bra vana där hunden lär sig att det lönar sig att vara hos dig när andra hundar kommer. Det är absolut ingen nackdel om du leder honom förbi med godis eller kastar godis på marken så han får söka.
Vad gäller sängen hade jag nog satt den nya hunden i en kompostgallerinhägnad nattetid så att det inte blir några onödiga konflikter. När hundarna sedan hunnit vänja sig vid varandra kan du låta honom sova honom i sängen om du vill.
halsband/sele menar jag naturligtvis, inte koppel/sele :D
@Annelie
Roande vad likartade råd vi gav :D
Har du bara haft hunden några dagar så får du nog stå ut med att hundarna måste få tid på sig att lära känna varandra. Det är ju ny miljö för båda på sätt och vis..Det måste få ta tid.
När min hund kom till mig var hon 6 mån och hade aldrig haft ett koppel på sig. Jag använde både flexi och varvade med det och ett sele...tyckte hon blev lugnare ute med selet....Har dock fortsatt med det då jag tror musklerna mår lite bättre av det (inbillning?).
Vi bor väldigt hundtätt så har låtit min hund umgås med trevliga hundar helt enkelt. Använder mest godis till hundar vi känner. Min hund är mer intresserad av att träffa hundkompisar än godiset. Hon är en glad, snäll tjej som är omtyckt, har aldrig skällt på någon annan hund. Ta det lugnt därute och låt hundmöten bli så långsamma som möjligt. Om det är någon ny bekantskap så har det oftast lugnat ner sig om de får möjlighet att nosa, lukta... Kan ibland vara bra att kunna kommunicera med hundägare man möter ibland också, många har ju problem med hundmöten....Lycka till!
Ursäkta! Jag menade att jag varvar halvstryp med sele.....Annika
jobbigt, kör skballerträbing, belöna när han fåe kontakt, spray collor, är bra, belöna vid kontakt, spraya vid utfall...
hundmöten: korta kopplet, säg gå fot, ta kontakt, belöna vid kontakt...