misste en hund. skaffade ny ca halvår senare. Tycker om denna hunden lika mycket som förra. Men kan sakna den gamla ibland.

De har olika personligheter.

Alla hundar är individer, det bör man komma ihåg. Det är inte schysst mot en hund att förvänta sig att den ska bete sig som någon annan, man får se varje hund för vem just den är.

Min första hund var verkligen en "en på miljonen", så när det blev dags för nästa hund kände jag att jag inte kunde skaffa samma ras. Den stackarn skulle aldrig kunna leva upp till min första hund. Så det blev en helt annan ras istället.

Så frågan är, kan du se valpen för den unika individ den är eller är du ute efter en kopia av din förra?

Jag har haft många hundar av samma ras - flatcoated retriever. De har varit väldigt lika till utseendet och till sitt grundläggande rasbundna beteende. Men de har alla ändå varit mycket olika till sina personligheter: någon har varit en riktig mammegris som vill sitta i knät 33 kg tung, en annan har varit självständig, påhittig, en clown som lockar till skratt varja dag. Så har vi den som föredrog husse och var hans skugga osv osv. Olika, men jag har älskat dem alla och aldrig glömt någon. De lever alla i mitt minne.

Man måste vara klar över att man aldrig kan få tillbaka en hund, få en kopia. Man får en ny personlighet att älska och ta hand om och du store tid! hur mycket kärlek får man inte tillbaka? Glöm inte det!

Hade  två av samma ras, far o son som var lätt att jämföras med varandra vad gäller personlighet osv. Blev friska och gamla innan de dog av att kroppen tog slut. 

Är glad att den blandrashund jag har idag inte är något jag kan ersätta med annan individ. Hon är unik..Finns ingen rasbeskrivning. Går ej att jämföras med de andra hundarna jag haft, skönt. Hoppas du ser det personliga i den hund du nu har och fortfarande har kvar fina minnen av din gamla. 

Tack snälla ni som tog er tid att svara.

Trodde jag skulle vara så cool nu under valptiden, men icke.

Är jätteorolig att göra fel. Typ Socialisera för mkt, för lite. Träna rätt, träna fel. Ska jag ta upp honom när han gnäller eller inte mm mm

Kanske chillar ner tillslut 😅

Jag vill inte lägga bördan på denna hund att vara någon annan 

Mest att jag ska uppfostra honom fel om ni förstår 

Valpar är som bebisar, ja de är ju faktiskt bebisar fast med päls. De saknar mamma, syskon sin första välkända miljö. Den hänger efter dig? Låt den! Prata stillsamt den. Den gnyr och gnäller. Vill alldeles säkert ha kroppskontakt. Sätt dig ner hos den. Stryk den lugnande öber ryggen eller ta den i famnen och massera , klia magen lite lätt. De brukar somna då.  Det är för mig en form av tillitsskapnde närhet som jag har igen när vi startar träning så dår runt sex månaders ålder.

Det är tidskrävande att ha valp, det är tidskrävande att ha en människovalp också....

Försök att inte läs, hör för mycket om hur det är att ha valp, hund öht. Om jag klarat av att ha en hund som är mycket omtyckt i omgivningen utan att hon fått rätt "uppfostran" så kan du vara lugn och det gynnar din hund i längden.Det är en hund, inte en människo-baby, viss skillnad.

Slappna av, analysera inte allt, utan var dig själv, gör det som känns rätt och njut bara av din valp. Det är inte raketforskning att ha valp (även om en del gärna vill påstå att det är så), utan det kommer gå bra.

Tack alla för gulliga å snälla svar💛💛💛🐾🐾🐾