Jag söker tips på hur man ska agera när det gäller vår 6 månader pomeranian valp.
Han älskar människor, barn och djur men när det kommer till livliga miljöer som tex när vi åker in till stan(bor på landet)där det är en stressig miljö blir han riktigt stressad. Det visar sig genom att han skäller, skriker, drar och blir helt okontaktbar. Vi har parkerat lite utanför stan och går in för att han klarar inte att hoppa ut mitt i denna stressiga miljö. Jag söker tips på hur man ska hantera dessa situationer och hur man ska agera mot valpen.
Vi tänker åka med honom flera gånger i veckan med honom och gå i centrum för att öva. Vi berömmer honom så fort han inte skäller när vi går förbi någon. Och när vi är mitt i stan har vi stått på avstånd och tittat och när han blir orolig försöker vi fånga hans uppmärksamhet med att göra tricks och då ge han godis. Kan detta vara ett sätt i rätt riktning?
Tacksam för alla tips!
Först en fråga: Måste hunden följa med till den stökiga staden som får honom att må dåligt? Kan han inte stanna hemma?
Miljöträning bör sättas in tidigt och introduceras försiktigt. När jag har en ny valp kan vi gå till en park, sitta på en bänk och bara iaktta de människor som rör sig där.Samma sak med en lekplats där barn stojar. Inte mitt i smeten av lekande barn utan en bit utanför, bara titta och lyssna och vänja sig. Sedan stå vid en cykelbana och se cyklister svischa förbi. En försiktig upptrappning med andra ord.
Nu har jag flatcoated retrievers som är mycket förtjusta i människor och mycket sällan blir försträckta under miljöträning. men jag har observerat att den mycket populära rasen pomeranian ofta är väldigt högljudd där människor rör sig, går, cyklar förbi och att de reagerar högljutt på trafik. Vaksamma och larmar.
Jag kan bara rekommendera dig att inte gå häftigt fram (din plan är alltför abrupt, tycker jag) och backa om hunden inte gör framsteg.
Vi vill såklart att valpen ska lära sig att vara i de miljöer vi är i och på sådana platser rör mig sig då och då och det är inte alltid man kan lämna den hemma. Som med tex bilträning så utsätter man valpen för detta tills den vänjer sig så det var min tanke i detta sammanhang också. Vi har som klart börjat i steg, alltså bara gå ut där vi bor, sitta och titta som du skriver på avstånd. Och sen åka till platser och promenera där det går förbi människor ibland. Det jag också tänker är hur länge man ska vänta med att utsätta det för dessa lite livliga miljöer när de är små. Så man inte undviker dem för det blir ju också fel i slutändan. När vi haft hund innan har vi bott i stan och då kommer detta liksom på köpet då de växer upp i den miljön. När man bor på landet blir det lite annat och man får ta sig till dessa miljöer och utsätta dem för det helt enkelt.
Utsätt valpen för stadsmiljö i så korta stunder att den inte blir orolig/stressad för då är ni tillbaka på ruta ett i träningen dva valpen förknippar det med obehag. Åk dit det är lite rörigare än hemma och när valpen hantera den miljön med lugn och är kontaktbar så flyttar ni er till en plats därdet är lite mer människor och trafik osv. Skynda långsamt är mitt råd så ni inte får en valp som är konstant stressad i nya miljöer.
Kör med klicker, gör kontaktövningar, hoppa upp på bänkar, stenar, elskåp etc, stadsagility❤️
Måste den följa med då?