Menar kennelägaren att det faktiskt är ditt fel att tiken fått pyometra och fukteksem? I så fall - okunnigt värre. Pyometra brukar ju signalera med flytningar ett bra tag innan det bryter ut - har inte ägarern sett något alls? Fukteksem dyker upp i varmt och fuktigt väder och det behövs ingen krage för att en elak fläck ska visa sig.

Du är, tror jag i alla fall, utbildad inom djursjukvård. Du har sett till att tiken opererats, gett mycken eftervård för både operationen och fukteksemen och nu har hunden på allvar börjat landa hos er 

Nu vet jag inte hur ert skrivna avtal ser ut och hur den kostsamma operationen betalats. Ägarens försäkring eller har du betalat själv. Vem stod för självrisken, vem betalade eftervård, mediciner etc?

Räkna samman vad du lagt ut i pengar och tid och kräv tillbaka om ägaren insisterar på att få hunden tillbaka. Stå på dig, du har tagit hand om en tik som sannolikt hade fått livmoderinflammation efter tre veckor även hos kennelägaren. Som då troligen avlivat henne eftersom hon inte längre är i avel. Ekonomiskt utan värde för en kennel, men kanske känslomässigt värdefull - vad vet jag..,

Heja dig!!!

Jag har en vag misstanke om att hunden har en foderallergi i botten och att huden gått bananas i och med massa "gottemat" när hon vägrade äta efter operationen. Därför kom allt i en lång serie olyckliga åkommor eller vad man ska säga. 

Uppfödaren är själv veterinär (men jobbar inte kliniskt) så hon borde ju veta, men det stämmer att jag är utbildad inom djursjukvård och arbetat i snart tio år på djursjukhus. Just därför tog vi livmoderinflammationen i sin linda. Hennes enda symptom var att hon kinkade med maten och hade svårt att resa sig. En vän och tidigare kollega ultraljudade och kort därefter kunde hon opereras. Det behövde inte göras akut så kostnaden blev förhållandevis låg. Jag har tecknat egen försäkring och betalat, men uppfödaren erbjöd sig i efterhand att betala halva självrisken eftersom det var så kort efter flytt. 

Tvivlar inte på att hon bryr sig om hunden och som sagt, jag förstår ju hur det ser ut utifrån och att hon själv vill ha kontroll... Men jag och min man tror ju att hon har det bäst här. Här behöver hon ju bara dela uppmärksamheten med en annan hund istället för 15 andra.

Tack för stödet. 

Har både kommit med sakliga argument och bönat och bett om att få ha kvar henne men nej, uppfödaren är obeveklig. Jag ser ingen annan utväg än att vika mig. Det började bli lite tråkig ton och jag vill inte komma på kant med en hyfsat stor uppfödare i "min" ras. Hur gärna jag än vill ha kvar hunden.

Känns hemskt att ha gett hunden en glimt av livet som familjehund som inkluderas i alla aktiviteter, och nu ska hon tillbaka till kennellivet. Men jag överskattar kanske min egen förmåga som hundägare. Jag hoppas i alla fall att hon har det minst lika bra hos uppfödaren. 

Tråkigt för dig att det blev så, med nära nog anklagelser för misskötsel verkar det som. Och trist för hunden också, som äntligen fått pröva att vara familjehund efter åren som avelshund. En kennelhund blir enligt min mening aldrig på riktigt en familjehund om det i kenneln finns mer än 5-6 hundar för fler går knappast att ha inomhus. De som har fler har ibland ett rullande schema där hundar i tur och ordning får vara inomhus ett par dagar och sedan marsch pannkaka tillbaka. till burarna, men det blir ju aldrig familjeliv på riktigt med allt vad det innebär. 

Hoppas att du hittar en annan vovve att  inkludera i din familj,

Mne oj så tråkigt, beklagar verkligen! 

Troligast klokt av dig att lämna tillbaks hunden, men det känns uppriktigt lite fult av henne. :/

Tvära kast i detta och jag är rent utmattad av all oro. Vi åkte för att lämna tillbaka hunden men väl där tyckte uppfödaren att hon såg tillräckligt välskött ut för att vi skulle få behålla henne. Vi är oerhört lättade, men det är nog sista gången vi tar en omplacering... Nåväl, slutet gott, allting gott.

Men himla skönt för dig att ni får behålla henne. Lycka! 

Nu har du väl inget avtal eller annat ihop med den uppfödaren hoppas jag??! Är det klart juridiskt? I så fall grattis och lycka till framöver med hunden. 

Bra slut på denna upprivande historia, både för hundens skull och för din.

Jag har tagit emot tre omplaceringar under min "hundtid" men aldrig råkat ut för sådana misstänkliggöranden som drabbade dig. Tvärtom så har de kennelägare som omplacerade sina hundar varit väldigt omtänksamma och samarbetsvilliga och sett till att de papper vi skrivit sinsemellan varit både heltäckande och rimliga. Du hade otur denna gång. Om jag vågar mig på en gissning hade kanske tikens ägare dåligt samvete för att hon omplacerade och levde ut det när hon fick en anledning.. Spekulation bara.

Nåja, du är att gratulera till en hund du fäst dig vid.