Någon som har erfarenhet av överslagsbeteende? Jag behöver verkligen råd och tips hur jag ska hantera och förebygga dessa.
Lite info: min schäferhane fyller snart ett år. Han är en riktig nallebjörn som är fantastiskt snäll mot alla hundar, otroligt lätt att ha att göra med och älskar alla människor i alla åldrar, otroligt social och öppen och en helt fantastisk kille på alla sätt och vis.
Men som rubriken lyder, så har vi ett problem och det är att han får överslagsbeteende ibland under promenader. Långt ifrån alla promenader, men det händer lite då och då.
Det yttrar sig i att han blir "galen" , han hoppar upp mot oss och biter otroligt hårt i armar. "Rycken" varar i någon/några minuter. Under dessa ryck är han omöjlig att nå, nästan som att han är i trans.
Jag har googlat nätter igenom om orsaker och hur man ska hantera dessa situationer, och det verkar finnas lika många orsaker som tips på hur man ska hantera.. det kan vara överstimuli, understimuli, trötthet, frustration , glädjefnatt osv osv.
De flesta av gångerna har vi tolkat det som glädjefnatt. Han älskar vatten och har fått såna ryck vid sjön, men rycken har även kommit på vanliga, makliga promenader så det är svårt att förutse om eller när dom kommer.
Vi har testat alla tips vi googlat oss fram till. Ignorera, avleda, kasta ut godis i gräset, försöka fortsätta gå, stå på kopplet, korta kopplet, vända ryggen till, bli arga, erbjuda leksak osv osv.
Vi vill verkligen inte bli arga på honom, men när man står där och blir biten stenhårt gång på gång i armarna är det ibland svårt att behålla lugnet.
Jag har läst många trådar om detta och då dyker alltid frågan om aktivering upp, så det kan jag svara på direkt. Vi kör personspår med honom, något han älskar. I snitt 3 ggr i veckan får han rasa av sig med sin bästa kompis som också är en schäfer. Då får dom riktigt ta ut sig och springa fritt tillsammans.
Varje dag går vi en långpromenad i skogen på ca 1,5 timme. Då går han med spårlina så han får rasta av sig ordentligt.
Vi deltar så ofta vi kan i kurser som tex valplek, nosework, stadsträning - oftast på helgerna.
Han får alltid utrymme till vila , och han får alltid vila ostört.
Som sagt dessa ryck kommer inte alltid tack och lov, men jag tar gärna emot tips på hur vi förebygger och/eller hanterar dessa situationer när dom uppstår.🙏
Det bästa är ju naturligtvis att ta hjälp av en duktig instruktör som kan hjälpa dig på plats och ge dig verktygen att förstå din hund och hantera honom.
När min vite hede var i samma ålder hade jag samma problem och jag "löste" det genom att binda upp honom i närmsta staket/träd och backa några meter. Han lärde sig snabbt att det var trist att bara stå där och beteendet försvann rätt snabbt.
Tack för ditt svar 🙏 Vi har bokat in en privatlektion med "vår" instruktör om ett par dagar, där vi förhoppningsvis får bra tips och verktyg till att bryta, men framförallt förebygga dessa ryck.
Han fick ett sånt ryck för ett par dagar sedan, innan det var det flera månader sedan så som sagt dom kommer inte ofta, men vi vill såklart att dom inte ska komma alls. Man känner sig som en dålig/otillräcklig hundägare som inte lyckas förutse dessa ryck.
Jag har kontakt med hans syskons familjer och även syskonen kan bete sig så ibland så det kan säkert också vara kopplat till unghundsfasen.. Vi hoppas iaf att vi kommer fram till en sstrategi som funkar för att förebygga🙏
Not every business requires such a robust solution survival race. For small businesses or workgroups with basic remote support needs, other options may offer better cost-effectiveness.
Jag hade en stor schäferblandis som gjorde precis så. Allt brukade föregås av att han vände huvudet mot mig med en särskild blick och sen var det i full gång. Han var rätt stor och jag var smal tjej så det var verkligen sådär... Provade en hel del strategier som att binda honom vid en stolpe, hjälp av instruktör mm. Jag hittade sen själv en strategi för att bryta beteendet genom att jag helt enkelt avledde beteendet. Varje gång han vände på skallen med den där blicken så tog jag fram en bit godis som jag kastade till marken och som han fick söka upp. Då glömde han vad han hade tänkt göra och promenaden kunde fortsätta. Så höll jag på under en period tills han själv växte ur beteendet.